Hur många fjällvråkar övervintrar i Sverige?

Analysen som presenteras här räknar automatiskt antalet fjällvråkar och bygger på samma metod som när rapportkommittéerna gör sina bedömningar. Det blir en sorts räkning av klusterhopar av fynd, där det högsta antalet fynd får avgöra summan. Resultatet blir då schablonmässigt och inte lika exakt som när en Rrk-ledamot med lokalkännedom gör bedömningen. Analysen förutsätter också att fjällvråkarna är stationära och inte strövar omkring under den kallaste perioden; hur många fjällvråkar som strövar omkring är dock obekant. Analysen använder bara fynd som är rapporterade i Artportalen.

Av 28 400 observationer av fjällvråk under årets första sex veckor åren 2008–2017 är endast 7,5 % åldersbestämda och bara 3 % könsbestämda. Hade fler varit ålders- och könsbestämda hade precisionen i antalsuppskattningen kunnat bli högre. Som det är nu, finns risken att fåglar av olika kön och ålder räknas som en och samma individ.

Antalet årligen rapporterade fjällvråkar på vintern korrelerar nästan alla år med Svensk fågeltaxerings vinterpunktrutter, men inte lika väl som för ormvråk. Fjällvråken visar dock, precis som ormvråken, en svag ökning under åren 2007–2016, se diagram 1.

Gör man samma ”klusteranalys” av platser med fjällvråk i lappmarkerna perioden 15 juni–15 juli blir korrelationen mellan antalet par i norr och antalet vinterfåglar i söder förvånansvärt bra. Ju fler områden med fjällvråk under häckningstid, desto fler fjällvråkar blir det som övervintrar, se diagram 2.

Analysen av antalet fjällvråkar under vintern och antalet fjällvråkar i lappmarkerna under häckningstid korrelerar också rätt bra med antalet fjällvråkar som sträcker ut vid Falsterbo under hösten, se diagram 3.

Text: Johan Nilsson