Kalkmossor – större mångfald än tidigare känt
Kalkmossor växer på kalkrika underlag och fungerar som viktiga indikatorer på tillståndet i dessa miljöer. Nya genetiska studier visar att variationen inom släktet är betydligt större än tidigare känt, en insikt som ger bättre förutsättningar att förstå och bevara dessa naturtyper.
Kalkmossor (släktet Tortella) hittar man i miljöer där markens kemi ger upphov till en särskild flora. Hit hör till exempel alvarmarker på Öland och Gotland, kalkrika fjällsluttningar, branter, rikkärr och källpåverkade skogar. Gemensamt för dessa miljöer är höga pH-värden och ofta en rik tillgång på mineraler, vilket skapar förutsättningar för en specialiserad och ofta mycket artrik vegetation. Kalkmossorna är en del av denna mångfald, men antalet arter har varit underskattat.
Under senare år har genetiska studier visat att släktet Tortella rymmer en betydligt större artrikedom än man tidigare anat. I Sverige räknar man idag till 15 arter, och i hela Norden 17. När Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna publicerades 2008 omfattade släktet bara sex arter i Norden. Den kraftiga ökningen beror på att forskare, med hjälp av moderna genetiska analysmetoder, numera kan upptäcka skillnader i arvsmassan och därmed genom ytterligare studier av deras morfologi särskilja arter som tidigare slagits samman på grund av likartat utseende.
En blir fem
I och med de nya upptäckterna har släktesavgränsningen justerats, vilket innebär att vissa arter tidigare placerade i andra släkten nu inkluderas i släktet Tortella. Samtidigt har flera ”gamla” arter delats upp i flera nya.
Särskilt tydligt blir detta inom den välkända kruskalkmossan, Tortella tortuosa i vid bemärkelse. Den har länge betraktats som en av de vanligaste kalkmossorna i Sverige, ofta bildande gulgröna till brunaktiga tuvor på torra, solbelysta kalkhällar såväl som skuggiga, rikare branter och i fjällmiljöer. Men det som tidigare ansågs vara en enda mycket variabel art har nu visat sig bestå av flera distinkta arter med olika ekologiska krav. Vissa föredrar torra, exponerade lägen medan andra växer i mer fuktiga miljöer, till exempel i rasbranter eller på kalkrik mark med viss skuggning. I Europa har komplexet delats upp i åtta arter, varav fem har påträffats i Norden.
Ett annat exempel är skör kalkmossa, Tortella fragilis, som ofta hittas i mer fuktiga kalkmiljöer som exempelvis översilade klippor. Den känns igen på sina relativt spröda blad som lätt bryts av. Även här har genetiska studier visat att det rör sig om minst två arter, vilket innebär att även till synes välkända miljöer kan hysa en större biologisk variation än väntat.
Avslöjar livsmiljöernas tillstånd
Ekologiskt är kalkmossor intressanta eftersom de ofta fungerar som indikatorarter. Deras förekomst kan avslöja markens kemiska sammansättning och hydrologi. Många arter är knutna till specifika mikrohabitat, exempelvis fuktiga kalkklippor, källpåverkade marker eller öppna, solbelysta kalkytor. Eftersom dessa miljöer ofta är fragmenterade och känsliga för förändringar, kan kalkmossornas situation också spegla hot mot biologisk mångfald i stort, till exempel genom igenväxning, markanvändning eller förändrade vattenförhållanden.
Tydlig V-form
Släktet Tortella kännetecknas morfologiskt av en tydlig egenskap: den V-formade övergången mellan olika celltyper i bladet. Närmast bladbasen finns färglösa, ofta tunnväggiga celler, medan de övre delarna av bladet består av gröna, klorofyllrika celler. Denna kontrast är ett viktigt kännetecken vid artbestämning i fält och under mikroskop. Samtidigt finns det undantag som visar att naturen sällan följer enkla regler.
Några mycket sällsynta arter, som stäppmossa Tortella squarrosa och arktisk lansettmossa Tortella × cuspidatissima, saknar den typiska V-formade övergången och har tidigare därför placerats i andra släkten. Deras nuvarande placering i Tortella speglar hur genetiska data kan övertrumfa traditionella klassificeringar baserade enbart på utseende. Ännu mer udda är en art som endast förekommer på Spetsbergen, där övergången mellan celltyperna istället är W-formad.
Viktiga detaljer
Den ökade kunskapen om kalkmossor är inte bara en fråga för taxonomer. Den har också betydelse för naturvård och miljöövervakning. När fler arter kan skiljas åt blir det möjligt att mer exakt följa förändringar i ekosystemen och identifiera vilka arter som är hotade.
Sammanfattningsvis visar forskningen om kalkmossor hur vår bild av naturen ständigt förändras. Det som en gång framstod som välkänt kan, med nya metoder och perspektiv, visa sig rymma en dold rikedom. Kalkmossorna är ett tydligt exempel på att det även i till synes små och förbisedda organismgrupper finns en komplexitet som är viktig att förstå.
Text: Niklas Lönnell och Lars Hedenäs
I SLU Artdatabankens webbapplikation Artfakta finns mer information om kalkmossor samt hjälp för artbestämning.
Länk till bestämningsnycklar för alla kalkmossor i Artfakta
Länk till information om kalkmossor i Artfakta