Ny rapport undersöker antalet blombesökande insekter i Sverige

I studien har drygt 13 400 svenska arter bedömts baserat på en gedigen litteraturgenomgång och uppgifter från sakkunniga. Av de bedömda arterna nyttjar ungefär en tredjedel, cirka 4 400 arter, nektar eller pollen som näringskälla varav cirka 1 700 arter bedöms vara helt beroende av nektar eller pollen för att fullgöra sin livscykel. Fjärilar är den artgrupp som har högsta andel blombesökande arter (65 %), följt av steklar (50 %) och tvåvingar (35 %), medan skalbaggar har den lägsta andelen (10 %) blombesökande arter av de som kunnat bedömas.

Kunskapsluckor

Ett annat viktigt resultat av studien är att det fortfarande saknas kunskap om blombesök för många insekter. Av de knappt 24 000 svenska arterna av steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar har ca 10 500 arter (44 %) inte kunnat bedömas på grund av bristande kunskap om i vilken omfattning de utnyttjar blommor. Störst kunskapsluckor finns inom gruppen steklar där 69 procent av arterna saknar bedömning, följt av fjärilar (53 %) och tvåvingar (37 %) medan skalbaggar bara har 3 procent arter som saknar bedömning. Många skalbaggar nyttjar helt andra näringskällor och kan därför helt avfärdas som besökare av blommor. De flesta fjärilsarter har en mer eller mindre välutvecklad sugsnabel och kan därmed potentiellt nyttja nektar, men blombesök särskilt hos nattflygande och små arter är dåligt studerat och andra födokällor kan inte uteslutas. I flera andra dåligt kända artgrupper, till exempel parasitsteklar och myggor, finns säkerligen många oupptäckta blombesökande arter, men belägg och konkreta uppgifter om blombesök saknas, mycket beroende på att många av arterna är småväxta eller lever undanskymt och därför lätt förbises.

Komplexa samband

När frågan om vilka insekter som är blombesökande väl är besvarad, återstår frågan om vilken roll de faktiskt spelar som pollinatörer. Alla blombesökare bidrar inte till pollenöverföring, och sambanden mellan insekters blombesök och växters pollinering är komplexa och varierar över tid och rum. Forskningsområdet pollinationsbiologi är i ständig tillväxt, och tekniker som metabarkodning och eDNA kommer sannolikt medföra en snabb kunskapsökning. Den naturintresserade allmänheten kan också bidra till ökad kunskap via lättillgängliga rapportsystem som Artportalen. Den här studien understryker därför behovet av mer och kvalitetssäkrad information om insekters blombesök och listar några möjliga tillvägagångssätt för att öka kunskapen.

Olika livsmiljöer

Rapporten visar också att blombesökande insekter förekommer i en rad olika livsmiljöer, såväl i odlingslandskapets blomrika marker, som i skogar och våtmarker, på stränder och karga fjällhedar. Bland insekter är det vanligt att olika livsstadier nyttjar olika näringskällor, och blombesökande insekters larvstadier omfattar en mängd olika levnadssätt, bland annat växtätare, svampätare, nedbrytare, rovdjur och parasiter.

Även vindpollinerade växter som till exempel gräs, halvgräs och barrträd kan vara viktiga näringsväxter för blombesökande insekter. Det är därför viktigt att bevara en mångfald av miljöer och substrat för att gynna biologisk mångfald och upprätthålla väl fungerande ekosystem – en slutsats som i allra högsta grad gäller för blombesökande insekter och därmed även för vilda pollinatörer.

Text: Karin Ahrné, Niklas Johansson, Håkan Ljungberg, Sanna Nordström

Ladda ner rapporten Blombesökande insekter – pollen och nektar som föda hos steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar