Nya rön om spännande tagg- och skinnsvampar
I två nya studier har svenska forskare rett ut taxonomin för svampar i släktet Pseudotomentella samt systematiken för kork- och fjälltaggsvampar, med många arter som flitigt används inom naturvården. Forskarna studerar ordningen Thelephorales och beskriver tio för vetenskapen nya arter.
Svampar i släktet Pseudotomentella har traditionellt betraktats som vedvampar eftersom de mest samlats in på ved, men då de visat sig vara ektomykorrhizabildare kan de lika gärna anlägga sina skinnlika fruktkroppar mot vad som helst som har markkontakt och erbjuder en regnskyddad, men ändå fuktig sida. Det kan vara en överhängande grästorva, glipan mellan en sten och marken, en kotte, en stock eller till och med taket i en sork- eller lämmelgång.
– Det är lustiga svampar! I taket på lämmelgångar har visat sig vara det lättaste stället att hitta dem i fjälltrakter, säger Sten Svantesson, doktorand vid Göteborgs universitet.
Sten Svantesson är huvudförfattare i artikeln ”Solving the taxonomic identity of Pseudotomentella tristis s.l. (Thelephorales, Basidiomycota) – a multi-gene phylogeny and taxonomic review, integrating ecological and geographical data”, publicerad i MycoKeys, en vetenskapligt granskad tidskrift, fritt tillgänglig på nätet.
– Vi delar upp en art i 15 arter, varav tio är nya för vetenskapen och åtta förekommer i Sverige. Av de åtta svenska arterna är sex nya för vetenskapen. Dessa svampar är intressanta ektomykorrhizabildare, som bidrar till tillväxt och funktion i terrestra ekosystem. Och märkligt nog verkar de spridas med hjälp av insekter, säger Sten Svantesson. Det mest spännande tycker han dock är att den genetiska strukturen hos nästan alla arter i släktena Tomentella och Pseudotomentella verkar vara mycket lik den hos den nyligen splittrade P. tristis:
– Vi har troligen hundratals obeskrivna arter i Sverige och givet deras släktskap med taggsvamparna inom samma ordning kan det röra sig om naturvårdsintressanta, ja kanske t.o.m. potentiellt hotade arter som ännu döljer sig i våra skogar.
Bakom den andra artikeln – ”Reassessment of the generic limits for Hydnellum and Sarcodon (Thelephorales, Basidiomycota)” står bl.a. forskarna Karl-Henrik Larsson, Sten Svantesson och Ellen Larsson.
– Här justerar vi gränserna för släktena korktaggsvampar (Hydnellum) och fjälltaggsvampar (Sarcodon), och vi omkombinerar ett större antal arter. Dessa släkten är intressanta bland annat för att de är flitigt använda inom naturvården då de indikerar skoglig kontinuitet och höga naturvärden, och många av arterna är rödlistade, säger Karl-Henrik Larsson.
Text: Tomas Carlberg