Nyckel till stjälkröksvampar
Stjälkröksvampar (släktet Tulostoma) är en svampgrupp som nästan uteslutande växer i öppna sandiga marker. Inför årets svampsäsong har en bestämningsnyckel publicerats på artnyckeln.se. Stjälkröksvamparna är rödlistade och signalerar värdefulla naturtyper.
Stjälkröksvampar har ett unikt utseende. De är röksvampar och har en fot som det sitter en rund ”rökboll” på. I Skandinavien har nio arter påträffats. Alla stjälkröksvampar är sällsynta och har sina utbredningar begränsade till kalkrika områden i södra Sverige.
Stjälkröksvamparnas fruktkroppar tål torka bra, och i detta stadium kan man i princip påträffa dem under större delen av året. Därför baseras nyckeln på torkade fruktkroppar, men på artfakta.se finns fler fotografier på fruktkroppar och växtplatser samt utförlig information om arternas kännetecken och ekologi.
De flesta stjälkröksvamparna förekommer i sandiga marker. Allra bäst växer de i miljöer som är exponerade för sol och uttorkande vindar, och som har ett markskikt med låg och gles vegetation, oftast bestående av mossor och ettåriga örter. Ett måttligt markslitage som skapar sandblottor är nödvändigt för att de ska kunna utveckla sina fruktkroppar. De gynnas med andra ord av tramp av människor och betesdjur. Sandstäppen hyser ofta även en mängd andra sällsynta och rödlistade sandsvampar, som exempelvis diskröksvampar och jordstjärnor. Dessutom förekommer flera olika arter av stjälkröksvampar ofta på samma växtplats. Hittar man en stjälkröksvamp finns alltså god chans att finna andra spännande svampar i närheten.
Även om stjälkröksvamparna framför allt växer i sandiga miljöer finns några som förekommer i andra, lite udda biotoper. Ett exempel på detta är vit stjälkröksvamp Tulostoma niveum (rödlistad i kategorin NT, Nära hotad), som växer uteslutande i mosskuddar på kalkblock och kalkhällar i halvskuggiga miljöer, gärna nära sjö- eller havsstränder.
Som i så många andra svampsläkten upptäcks nya arter inom stjälkröksvamparna. I Europa har släktet visat sig ha en oväntad artmångfald, och flera arter har nyligen upptäckts med hjälp av DNA-analys (Jeppson et al. 2017). Det har visat sig att även flera av våra kända arter har sällsynta dubbelgångare, som än så länge saknar svenska namn. Med hjälp av det nya nyckelverktyget kan du kanske hitta någon av dem.
Text: Mikael Jeppson och Elisabet Ottosson
Referenser
Jeppson, M., Altés, A., Moreno, G., Nilsson, R.H., Loarce, Y., de Bustos, A. & Larsson, E. 2017. Unexpected high species diversity among European stalked puffballs – a contribution to the phylogeny and taxonomy of the genus Tulostoma (Agaricales). – Mycokeys 21: 33–88. doi: 10.3897/mycokeys.21.12176