Scharlakansskålar – ett vårtecken att spana efter
När vintern övergår till vår tittar scharlakansskålarna fram. De lysande klarröda skålsvamparna kan bli upp till fem centimeter i diameter och är ett tydligt vårtecken. De växer på pinnar och vedrester som ligger på marken, ofta i lite sumpiga skogsmiljöer eller torrare ädellövskogsmiljöer.
Det finns bara två arter av scharlakansskål i Sverige, och de är nästan exakt lika till utseendet. Den ena arten, scharlakansskål Sarcoscypha austriaca, är den allmännare av dem och förekommer här och var i södra och mellersta Sverige. Enstaka fynd kan göras längs Norrlandskusten. Den andra arten är praktscharlakansskål Sarcoscypha coccinea och har bara ett fåtal bekräftade förekomster i landets södra delar. Arterna skiljer sig åt i formen på de tunna, nästan vita hår som täcker skålens utsida och för säker artbestämning krävs mikroskopering. Den viktigaste bestämningskaraktären är formen på håren som syns tydligt redan vid låg förstoring (100x).
Ny kunskap om arternas utbredning
För några år sedan trodde mykologer att bara en av arterna förekom i Sverige, och att det var S. coccinea. Studier har dock visat att majoriteten av alla svenska fynd faktiskt är S. austriaca. Ett tag var det då istället tveksamt om S. coccinea överhuvudtaget fanns i Sverige, men med hjälp av medborgarforskning där rapporter och torkat material skickats in till mykologer har det till slut konstaterats att båda arterna förekommer i Sverige.
Du som vill ge dig ut i vårsolen och leta efter scharlakansskålar får gärna rapportera arterna i Artportalen. Då hjälper du till att öka kunskapen om arternas utbredning och förekomst i Sverige. En uppdaterad bestämningsnyckel för säkrare artbestämning finns i Artfakta. Scharlakansskålar kan hittas fram till maj och faktiskt, i enstaka fall, ända in i augusti.
Text: Mikael Jeppsson