Tiofotade kräftdjur värda att hålla ögonen på
Det finns flera arter av tiofotade kräftdjur i närliggande havsområden som kan komma in i svenska vatten. Genom att öka kunskapen om både naturliga nykomlingar och potentiellt invasiva arter kan vi bättre förstå hur våra hav och den biologiska mångfalden kan förändras.
Tiofotade kräftdjur, som räkor, krabbor, humrar och kräftor, är en mångformig och ekologiskt betydelsefull djurgrupp i hav och sötvatten. Även om det är en relativt välkänd grupp händer det att nya arter upptäcks, antingen därför att de tidigare förbisetts eller för att de nyligen har spritt sig hit.
Förutom de 91 arter av tiofotade kräftdjur som redan är kända från Sverige finns ett antal andra arter som hittills inte påträffats här, men som på goda grunder kan förväntas dyka upp. Vissa av arterna lever precis utanför Sveriges gränser, i Skagerraks djupare delar, medan andra är sydliga arter som kan sprida sig norrut när vattentemperaturen stiger. Ytterligare några är främmande arter från andra geografiska områden som redan etablerat sig i Europa och därför också kan nå Sverige. I Nationalnyckelns volym Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur (utgiven 2025) nämns just sådana arter som kan vara värda att hålla ögonen på i speciella rutor med rubriken ”Arter i närområdet”, och de digitala bestämningsnycklarna i Artfakta omfattar några av dessa arter.
Arter som möjligen redan finns i Sverige
Det kan finnas flera anledningar till att arter kan förbli oupptäckta, till exempel att de lever på svårtillgängliga ställen. Det finns till exempel ett antal arter av tiofotade kräftdjur som är kända från Skagerraks djupare delar, precis utanför Sveriges territorium. Dessa arter lever bara några sjömil från våra gränser, och om förändrade strömmar eller temperaturer tillåter kan de mycket väl driva in i svenska vatten.
Ett annat skäl till att en art kan förbli oupptäckt är att den förväxlas med en vanlig art. Ett sådant exempel är tigertångräka Palaemon serratus, en distinkt mönstrad räka som är vanlig längs Norges kust och i nordöstra Atlanten. Allt talar för att den skulle kunna leva även i svenska tångskogar. Att inga verifierade fynd av tigertångräka har gjorts kan bero på att den är svår att skilja från vår inhemska art kortfingrad tångräka Palaemon elegans.
Arter som kan vara på ingång
Ett mer oroande exempel på förväxlingsart till kortfingrad tångräka är storklotångräka Palaemon macrodactylus. Den har sitt ursprung i Asien men har spridit sig globalt, ofta med fartygens ballastvatten. I Europa betraktas den som en invasiv främmande art eftersom den konkurrerar med inhemska räkor om både mat och livsmiljöer. I den svenska risklistan är den klassad som SE (mycket hög risk). Om den redan skulle förekomma i svenska kustvatten är tidig upptäckt avgörande för åtgärder som hindrar att den etablerar sig i större antal.
En annan främmande art som kan komma in till vår kust är den nordamerikanska eremitkräftan Pagurus longicarpus, vilken redan är etablerad i Tyska bukten på sydvästra sidan av Danmark. Om den når Sverige kan den komma att konkurrera med våra inhemska eremitkräftor och därmed påverka lokala ekosystem.
Den sötvattenslevande arten röd sumpkräfta Procambarus clarkii behöver vi också hålla utkik efter. Denna amerikanska kräfta är välkänd som livsmedel, men mindre känt är att den globalt räknas till en av de mest invasiva och ekologiskt problematiska kräftdjursarterna. Den kan gräva omfattande gångsystem som förstör stränder och dammvallar, och den sprider sjukdomar, bland annat kräftpest. I Sverige har den ännu inte etablerat sig i naturen, men dess förmåga att sprida sig snabbt gör att den behöver bevakas noggrant, särskilt i takt med att klimatet blir varmare och våra sötvattensmiljöer förändras.
Det finns också arter som förekommer naturligt i Europa som kan vara på ingång, eftersom de kan väntas sprida sig norrut i takt med klimatförändringarna. Varmare vatten i Nordsjön och Västerhavet gör det möjligt för sydligare arter att gradvis utvidga sina utbredningsområden. Ett sådant exempel är arten tätprickig bredfotskrabba Portumnus latipes, som sannolikt kan dyka upp i svenska kustvatten som en naturlig följd av stigande vattentemperatur.
Utökad bestämningshjälp – en investering för framtiden
SLU Artdatabankens information och nycklar, även till vissa icke-svenska arter, bidrar till en mer heltäckande förståelse av den biologiska mångfalden i svenska vatten, både den vi har i dag och den vi sannolikt får i framtiden.
Med bättre identifieringsmöjligheter ökar chansen att potentiellt invasiva arter upptäcks i ett tidigt skede, innan de hinner orsaka ekologiska skador. Samtidigt blir det möjligt att mer systematiskt övervaka hur klimatförändringarna påverkar våra hav och sötvatten, eftersom förskjutningar i artutbredningar ofta är indikatorer på förändrade miljöförhållanden.
Länkar
Artfakta: Tigertångräka Palaemon serratus
Artfakta: Kortfingrad tångräka Palaemon elegans
Artfakta: Storklotångräka Palaemon macrodactylus
Artfakta: Röd sumpkräfta Procambarus clarkii
Artfakta: Tätprickig bredfotskrabba Portumnus latipes
Artfakta: Bestämningsnycklar till tiofotade kräftdjur
SLU Artdatabankens webbutik: Nationalnyckelns volym Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur