Fågeldirektivet
Enligt fågeldirektivet ska vi skydda och se till att alla vilda fåglar och deras livsmiljöer inom Sverige bevaras.
Av Sveriges ca 350 fågelarter är 67 listade i direktivets bilaga 1. Det innebär att särskilda skyddsområden (Special Protection Areas SPA) där dessa fåglar häckar ska pekas ut och ingå i Natura 2000-nätverket. Även fåglar som regelbundet rastar i betydande antal ingår i denna bilaga.
Direktivet styr också medlemsländernas möjligheter till jakt och handel av fåglar genom ett flertal regler. Detta berör fåglar som står upptagna i direktivets bilagor 2 eller 3.
Fågeldirektivet infördes 1979 och började gälla i Sverige i och med att vi gick med i EU år 1995.
Rapportering av direktivet görs vart sjätte år, den senaste rapportering skedde den 31 juli 2019.
På uppdrag av regeringen representerar Naturvårdsverket även Sverige i de grupper inom EU som fastställer format och vägledning för rapporteringen.
Försenad rapportering
Sverige kan inte färdigställa rapporteringen som planerat 2025. Orsaken är tekniska problem med EU:s rapporteringssystem. EU-kommissionen har öppnat för att rapporteringen får ske något senare än 31 juli, som är den tidpunkt som har kommunicerats tidigare.
Naturvårdsverkets förhoppning är att skicka in all data i augusti, förutsatt att de tekniska problemen är lösta. De tekniska problemen i EU:s system gör att all data inte kan valideras korrekt och därför behöver uppgifterna betraktas som preliminära.