Känsliga arter och skyddsklassning
Hur hanteras känsliga arter i Artportalen?
SLU Artdatabanken bedriver ett kontinuerligt säkerhetsarbete för att försvåra och motverka missbruk. De arter som bedöms som mest utsatta för hot i form av störning, insamling och förföljelse, hamnar på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter (för fåglar i regel begränsat till häckningsuppgifter).
Fynduppgifter för dessa arter hanteras mycket restriktivt och visas endast för rapportören, eventuella medobservatörer och under vissa förutsättningar behöriga personer för naturvårdsändamål och forskning.
Åtkomst till dessa uppgifter begränsas geografiskt och/eller taxonomiskt till vissa handläggare på berörda myndigheter samt till närmast berörda personer bland de ideella föreningarna, och regleras alltid med förbehåll för att inte sprida känsliga uppgifter vidare. I enskilda ärenden där fynduppgifter, efter sekretessprövning, lämnas ut till t.ex. konsulter eller forskare begränsas uttaget alltid taxonomiskt och/eller geografiskt för att undvika onödig exponering av känsliga arter. Vilka ges behörighet till Artportalens skyddsklassade/dolda fynduppgifter?
Fynduppgifter för skyddsklassade arter går att söka fram i s.k. diffuserade kartor som endast visar om arten rapporterats inom ett fördefinierat geografiskt område (ruta) eller inte. Rutornas storlek beror av vilken skyddsklass de har:
- Skyddsklass 3: 5 x 5 km
- Skyddsklass 4: 25 x 25 km
- Skyddsklass 5: 50 x 50 km
Fynd som rapporterats senaste månaden är inte med i de diffuserade kartorna. De är dessutom grupperade per månad för att det inte ska vara möjligt att räkna ut var de finns i rutan.
Vad innebär det att en art är skyddsklassad?
För att bemöta olika typer av hot (t.ex. störning, insamling och förföljelse) mot känsliga arter har SLU Artdatabanken infört en restriktivitet i hanteringen av fynduppgifter för denna typ av arter, d.v.s. de är skyddsklassade.
Skyddsklassningen av arter syftar till att, med beaktande av svensk offentlighets- och sekretesslagstiftning, minska risken för hot som kopplar till ett offentliggörande av exakta fyndplatser för våra nationellt mest känsliga och utsatta arter. Skyddsklassningen görs av SLU Artdatabanken i samråd med expertkommittéer. Hur hanteras känsliga arter i Artportalen?
Varför lämnar SLU Artdatabanken ut dolda fynduppgifter om känsliga arter?
Vi är helt övertygade om att vetskapen om arterna är det bästa skyddet för dem. Ett konkret och vanligt exempel är när mark ska exploateras för t.ex. bostäder, vägar och vindkraftparker, då alltid en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) görs. MKB:n är en analys av vilken påverkan ingreppet gör på miljön och ofta görs ett uttag från Artportalen som grund för denna. Om man då vet att en sällsynt orkidé växer där eller att havsörnar häckar i det aktuella området finns en god chans att stoppa eller flytta bygget, inte annars. Många exempel finns från verkligheten när data i Artportalen legat som grund för sådana här konkreta naturvårdsinsatser. Samtidigt är vi fullt medvetna om att många arter är utsatta för direkt hot, t.ex. störning, insamling och förföljelse, vilket gör det direkt olämpligt att visa fynduppgifterna för dessa arter publikt. Därför skyddsklassar vi dessa arter, vilket för Artportalens del innebär att dessa fynduppgifter döljs publikt och endast visas för dem som har behörighet att se dem.
Vilka ges behörighet till Artportalens skyddsklassade/dolda fynduppgifter?
De skyddsklassade fynduppgifterna är dolda för publik visning och visas i systemet endast för rapportören, eventuella medobservatörer samt ett begränsat antal personer med utökad behörighet, främst naturvårdstjänstemän på länsstyrelser, Skogsstyrelsen och kommuner. I enskilda ärenden kan också etablerade naturvårdskonsultfirmor få tillgång till sådana data. I de fall myndigheten inte har möjlighet att själv utföra miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och förstudier läggs uppdraget nämligen ofta ut på en sådan konsultfirma. Ibland anlitar exploateringsföretaget konsultfirman direkt.
Fynduppgifter om arter som rapportören själv valt att dölja hanteras i enlighet med skyddsklass 3.
Hur ser SLU Artdatabankens säkerhetsrutiner ut för utlämning av fynduppgifter om skyddsklassade arter?
SLU Artdatabanken ger endast åtkomst till fynduppgifter om skyddsklassade arter om det finns ett tydligt syfte som gagnar artbevarandet och naturvården. Åtkomsten begränsas så snävt som möjligt i fråga om geografi, tidsperiod och arter, och regleras alltid med överenskommelser eller avtal med förbehåll. Vårt säkerhetstänkande kring detta har utvecklats under de närmare tre decennier vi hanterat fynddata och vi har ett väl fungerande samarbete med berörda myndigheter, konsultfirmor, föreningar och privatpersoner. Vilka ges behörighet till Artportalens skyddsklassade/dolda fynduppgifter?
Vilka arter är upptagna på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter?
På sidan nedan finns länken till listan över de skyddsklassade arterna längst ner.
Utökat skydd och undantag från skyddsregler
För samtliga arter aktiveras skyddet när häckningskriterium etc. anges i aktivitetsfältet, utöver detta aktiveras skyddet vid följande förutsättningar.
Vid behov kan ytterligare tillfälliga skyddsregler tillämpas för olika arter/lokaler men då detta inte är av löpande karaktär redovisas inte tillfälliga undantag på denna lista.