Kom igång med att leta och rapportera arter

Sidan granskad:  2025-03-14

Att rapportera arter till Artportalen är en viktig del i arbetet med att förstå och skydda Sveriges biologiska mångfald. Genom att dela med sig av sina fynd bidrar man inte bara till vetenskaplig kunskap, utan också till konkreta åtgärder för naturvård och miljöskydd.

Oavsett om du hittar en ovanlig orkidé, en vanlig talgoxe eller ett spännande svamplock, så har din observation ett värde. Naturen behöver många ögon – och din blick gör skillnad. 

Viktigt att tänka på innan du börjar

Det finns flera olika sätt att leta efter arter i naturen – och vilken metod du använder påverkar både vad du hittar och hur användbara dina observationer blir. Hur du sedan väljer att rapportera dina fynd påverkar också hur Artportalens data kan användas. 

Respektera arterna och deras livsmiljöer

I ivern att komma nära kan man råka störa eller skada arter eller deras livsmiljöer. Det gäller särskilt vid häckande fåglar, känsliga växter eller insekter i begränsade habitat. Kom ihåg att hålla avstånd, särskilt under känsliga perioder som häckning. Inte trampa omkring i känsliga biotoper som mossor, ängar eller våtmarker i onödan och följ allemansrätten och särskilda regler i naturreservat eller skyddade områden.

Kom igång

Här går vi igenom några vanliga metoder och hur du kan tänka kring dem

Systematisk inventering

Detta är ett metodiskt och planerat sätt att leta arter, ofta med syfte att kartlägga ett visst område så noggrant som möjligt.

Exempel:

  • Du delar upp ett område i mindre delar (t.ex. rutor) och går igenom varje ruta noggrant.
  • Du noterar alla arter du hittar under en viss tidsperiod.
  • Du återvänder kanske regelbundet och under olika tider på året.

Fördelar:

  • Ger en rättvisande bild av områdets biologiska mångfald.
  • Väldigt användbart för forskare och naturvårdare.

Bra att använda om:
Du vill inventera ett område på djupet, bidra med kvalitetssäkrad data till Artportalen, eller följa förändringar över tid.

Spontan artskådning

Det vanligaste och enklaste sättet – du går ut, ser något intressant och rapporterar det.

Exempel:

  • Du är ute på promenad, får syn på en blomma, en fågel eller en svamp och bestämmer vad det är.
  • Du har inget förutbestämt område eller mål.

Fördelar:

  • Lättillgängligt och passar alla.
  • Du kan göra viktiga fynd ändå – särskilt om du har ögonen med dig.

Bra att använda om:
Du vill kombinera naturupplevelser med artletande, eller helt enkelt inte har tid för systematik.

Återkommande besök på samma plats (t.ex. samma stig)

Att gå samma runda om och om igen är faktiskt ett av de bästa sätten att lära sig arter och upptäcka förändringar.

Exempel:

  • Du promenerar samma slinga varje vecka.
  • Du lägger märke till hur nya arter dyker upp med säsongerna.
  • Du ser om något förändras – t.ex. att en art plötsligt försvinner eller blir vanligare.

Fördelar:

  • Bra för att bygga upp kunskap om ett område.
  • Hjälper dig förstå säsongsvariation och artdynamik.
  • Mycket värdefullt i Artportalen om du rapporterar kontinuerligt från samma plats.

Bra att använda om:
Du vill bidra till långsiktig övervakning eller skapa en egen "lokal artdagbok".

Målstyrd artjakt (efter en viss artgrupp eller art)

Här fokuserar du på att hitta en viss artgrupp (t.ex. svampar, groddjur, orkidéer) eller en specifik art.

Exempel:

  • Du letar efter sällsynta orkidéer i kalkrika ängar.
  • Du går ut i skymningen för att hitta fladdermöss.
  • Du använder UV-ljus för att locka nattfjärilar.

Fördelar:

  • Du lär dig mycket om ekologin och beteendet hos en viss artgrupp.
  • Stor chans att göra specifika fynd – t.ex. rödlistade arter.

Bra att använda om:
Du har ett särskilt intresse eller vill rapportera hotade eller skyddade arter.

Det går utmärkt att blanda! Du kan till exempel börja med spontana turer, sen välja ett favoritområde för återkommande besök, och ibland göra systematiska inventeringar eller fokusera på en viss artgrupp.

Rapportera utifrån hur du letat

När du sedan rapporterar dina fynd till Artportalen är det viktigt att du rapporterar på ett sätt som får med hur du letat efter arterna. Annars är det svårt att veta om det är en systematisk inventering, återkommande inventering eller en målstyrd inventering. 

Så här gör du:

Skapa ett projekt i Artportalen där du beskriver hur och varför du letar. Sedan  ”taggar” du alla fynden med projektet. På så sätt håller du ihop dina fynd i ett dataset. Väljer man att inte skapa ett projekt blir allt du rapporterar istället spontana  fynd.

 

Olika arter trivs i olika typer av miljöer. Våtmarker, gamla skogar, blomrika ängar, hällmarker eller till och med vägkanter kan rymma många spännande arter. Genom att besöka varierade biotoper ökar chanserna att hitta något intressant.

 

Att leta arter kräver ofta både noggrannhet och tålamod. Titta noga på bark, bladundersidor, stenar, vattenytor, och lyssna efter ljud i omgivningen. Vissa djur är skygga eller aktiva bara vid vissa tider på dygnet.

Lupp, kikare, håv, håvburk, och pannlampa är enkla verktyg som kan vara till stor hjälp. En fältguide eller app för artbestämning kan också underlätta, särskilt om man är nybörjare.

De bästa tidpunkterna för artskådning varierar beroende på vad du vill se – olika arter är aktiva under olika tider på dygnet, året och väderförhållanden. Här är en förenklad sammanfattning på hur man kan tänka, uppdelat efter dygn, årstid och väder:

Tid på dygnet

Tidiga morgnar (gryning) – bäst för fåglar och däggdjur

  • Fåglar är som mest aktiva med sång och födosök vid soluppgång.
  • Daggdjur som rådjur, hare och räv rör sig ofta i gryningen.
  • Ljuset är mjukt – perfekt för fotografering och observation.

Mitt på dagen – bra för insekter och växter

  • Fjärilar, bin, trollsländor och andra insekter är som mest aktiva i solvärmen.
  • Växter står i full blom och är lätta att identifiera.
  • Svampar kan också synas tydligt i fuktig skog mitt på dagen.

Kväll och natt – bäst för fladdermöss, ugglor och nattfjärilar

  • Många nattaktiva djur vaknar till liv.
  • Nattfjärilar dras till ljus – ta med en UV-lampa och ett lakan.
  • Sommarnätter är idealiska för att lyssna efter ugglor och nattskärror.

Årstid

Vår (mars–maj):

  • Fåglar återvänder och spelar/sjunger intensivt.
  • Vårblommor som blåsippa, vitsippa och gullviva.
  • Groddjur (grodor, paddor) vandrar till lekvatten.

Sommar (juni–augusti):

  • Högsäsong för insekter: fjärilar, skalbaggar, bin, trollsländor.
  • Blommande ängar, fjällväxter och orkidéer.
  • Fåglar matas och ungar blir flygfärdiga.
  • Fladdermöss och nattliv vid varma kvällar.

Höst (september–oktober):

  • Svampsäsongen är i gång – bra tid för mykologer!
  • Flyttfåglar samlas och kan ses i stora flockar.
  • Färgsprakande skogar med lättare sikt än på sommaren.

Vinter (november–februari):

  • Bra tid för att spana efter spår av djur i snö.
  • Vissa fåglar (t.ex. sidensvans, domherre) blir mer synliga.
  • Isfrusna landskap gör vissa miljöer lättare att ta sig fram i.

 Väderförhållanden

  • Solen gynnar insekter och reptiler – de behöver värme.
  • Regn efter torka lockar fram svampar och vissa groddjur.
  • Dis och dimma kan få vissa fåglar att flyga lågt och nära.
  • Vindstilla dagar ger bättre ljudupptagning vid fågelskådning.
  • Milt väder på vintern kan överraska med tidiga vårtecken.

 

1. Skapa konto

Skapa konto.

Artportalens grundprinciper

2. Välj rapporteringssätt

Mobil rapportering

Enkel rapportering i fält för ett fynd i taget.

För dig som rapporterar sällan eller för dig som är en van rapportör och har behov av att kunna rapportera fynd med mobilen.

Till mobil rapportering

Checklista

Rapportera flera fynd i fält utifrån listor.

Rapportera utifrån en fördefinierad lista med sannolika arter för området och datumet i mobilen. Arterna kryssas av i en färdig artlista som är anpassad till den plats man befinner sig på och till aktuell årstid. Checklistan kan användas för alla artgrupper men fungerar bäst för arter som är möjliga att artbestämma i fält och där artlistan blir rimligt lång, t.ex. fåglar, dagfjärilar och trollsländor.

Till checklista

Artportalen.se

All funktionalitet samlad på ett ställe.

Artportalen.se utgör själva grundstenen bland Artportalens tjänster. Här finns i princip all funktionalitet samlad. artportalen.se är anpassad för att användas på dator och fungerar inte lika bra på mobila enheter.

Till artportalen.se

3. Rapportera

  1. Logga in
  2. Ange fynduppgifter
    1. Art: Är du osäker på vilken art det är kan du rapportera på en högre nivå, t.ex. släkte, eller markera ”Osäker artbestämning”
    2. Datum och tid
    3. Plats:
      1. Fyndplatsnamn, helst så specifikt som möjligt
      2. Koordinater + Noggrannhet (kan du få direkt från mobilen)
    4. Ladda upp bild: Önskvärt men inte ett måste
    5. Andra valfria uppgifter
  3. Granska gärna din rapport innan du publicerar

 

Rapportera utan konto

Invasiva arter

För invasiva arter finns en specialanpassad webbapp. Här finns också mycket information som hjälper dig med artbestämning och förslag på åtgärder för att få bort de invasiva arterna. Här kan du rapportera utan att skapa konto.

Rappen

I Rappen kan du på ett enkelt sätt rapportera observationer av vattenlevande djur och växter som är speciellt viktiga att hålla koll på för att tidigt kunna upptäcka hot mot våra levande sjöar, vattendrag och hav. Rapporterna granskas av experter kopplade till Havs- och vattenmyndighetern och hamnar därefter i Artportalen. Här kan du rapportera utan att behöva skapa konto.

Skyddsvärda arter

Här kan du rapportera observationer av skyddsvärda arter som är viktiga för ett rikt växt och djurliv och som vi behöver mer kunskap om. Din rapport hjälper oss att följa var arterna finns och när de finns där. Det är betydelsefull kunskap i arbetet för att skydda arterna.

Skyddsvärda arter

Varför ska man rapportera till Artportalen?

  • Bidra till forskningen
    Observationer från privatpersoner och naturintresserade utgör en viktig grund för forskning om arter och deras utbredning. Data från Artportalen används av forskare, myndigheter och naturvårdare över hela landet.

  • Skydda hotade arter
    Om man rapporterar fynd av sällsynta eller hotade arter kan det leda till att områden får ett starkare skydd. Myndigheter använder informationen för att fatta beslut om exempelvis skogsavverkning eller exploatering.

  • Följa förändringar i naturen
    Genom att rapportera vanliga arter över tid kan man också se förändringar i populationsstorlek eller utbredning, till exempel hur klimatförändringar påverkar arter.

  • Skapa ett kunskapsunderlag för framtiden
    Ju fler rapporter som lämnas in, desto bättre förståelse får vi för naturen – både lokalt och nationellt. Även vardagliga fynd kan vara värdefulla pusselbitar.

Kontakt