Midsommaruppdatering av Artportalens taxonomi

Fåglar

Ok, vi får tugga i oss att kråkan återupprättas som art. För att inte krångla till det tycker vi att man ska fortsätta rapportera direkt på gråkråka och svartkråka. Därför väljer vi att hindra rapportering på artnivån. Dessutom, när man i dagligt tal säger kråka syftar man egentligen på gråkråkan.

För varfågel har vi valt att styra all rapportering av underarten nordlig varfågel mot arten för att undvika onödig splittring av fynd som i praktiken är samma sak. Gamla fynd av underarten flyttas med andra ord till arten.

Sädgåsen delas upp i skogsgås (se bild) och tundragås. Även om det förr i tiden nästan uteslutande var skogsgås som påträffades i landet så vill vi inte förutsätta något, utan låter alla fynd stå kvar på det som nu blivit ett pragmatiskt s.k. kollektivtaxon, om än fortfarande med det svenska namnet sädgås. Vet man med sig att man faktiskt sett skogsgås är det nu dags att uppdatera sina fynd.

Amerikansk kricka blir åter en underart av kricka.

Svartbrynad albatross utökas med ytterligare några underarter och ersätts därför av ett nytt, utökat artkoncept.

AviList accepterar inte det vetenskapliga namnskicket för tamduvan. Vi har därför löst detta genom att lägga till klippduvan och representera tamduvan som domesticerade populationer av denna i Sverige annars ej noterade art.

I och med den här uppdateringen har BirdLife Sverige även gått igenom och justerat sorteringsordningen för alla i Sverige påträffade fåglar. Förhoppningsvis har vi lyckats återspegla detta korrekt i Artportalen.

Det har även skett en mängd andra ändringar, främst namnbyten, men för att inte göra texten här för lång hänvisar vi till BirdLife Sverige och Taxonomikommitténs rapport 16 (Asplund et al., 2025).

En helt annan nyhet är den nyligen sedda (möjliga) hybriden mellan årta och skedand samt mellan trastsångare och rörsångare.

Insekter

Parasitsteklar: John Noyes vid Naturhistoriska museet i London har gått igenom material från Svenska Malaisfälleprojektet och hittat ett femtiotal arter nya för Sverige inom stekelfamiljen Encyrtidae, sköldlussteklar. Sköldlussteklar är små (1,1–2,5 mm) steklar, de flesta är parasiter på just sköldlöss, men även kvalster, stövsländor och fjärilar förekommer som värdar.

Seraina Klopfstein från Universitetet i Bern har hittat tretton klämbaksteklar (Ichneumonidae, Campopleginae) nya för Sverige, främst i material från Svenska Malaisefälleprojektet och dess uppföljare SIIP. Klämbaksteklar parasiterar främst larver av fjärilar och växtsteklar.

Även på flugsidan har vi fått ett tillskott av några nya arter tack vare Svenska Malaisefälleprojektet.

Mindre kornellmal har delats upp i två arter, Antispila petryi s.str. och A. treitschkiella.

Övriga evertebrater

Sarah Atherton har undersökt den svenska björndjursfaunan och rapporterar tjugo nya arter för Sverige, inklusive sex arter helt nya för vetenskapen – alla i familjen Macrobiotidae.

Spindeldjuren berikas med åtta nya kvalster och ett par spindlar, men bland de ryggradslösa djuren ryms även en rejäl uppdatering av kräftdjuren (främst bladfotingar, rankfotingar och hoppkräftor).

Kärlväxter

Här har vi en bunt nya fynd av tillfälliga trädgårdsväxter samt mosskrassula som kan vara spontant invandrad. Vi hittar även några inhemska maskrosor som är spridda i delar av Sverige och formellt obeskrivna, men då namnen går att hitta i tryck tar vi med dem för att förekomma förvirring kring vad de står för (Andersson & Gunnarsson, 2024).

Mossor

En ny mossa, Didymodon islandicus – islandslansmossa, för Norden är adderad.

Svampar och lavar

Den berömda ”ost”svampen Penicillium roquefortii som domesticerad används vid osttillverking finns även vildväxande i naturen. Den har nu visat sig bestå av tre arter: P. roquefortii s.str., P. paneum och P. carneum. Ingen av dessa är än så länge bevisade som funna i Sverige (bara i Danmark), förutom P. roqueforti s.str. i ostdisken (Boysen et al., 1996).

I övrigt har här skett förändringar, tillskott och frånfällen på både högre och lägre nivå, bland såväl basidiesvampar som sporsäcksvampar men även andra fyla såsom de parasiterande Entomophthoromycota eller Rozellomycota och till och med bland äggsporsvamparna (som inte ens är riktiga svampar).

Ladda ner en lista över alla nya taxa

Referenser och länkar

https://birdlife.se/den-enade-varldslistan-ar-har-sverige-ansluter/

https://www.avilist.org/

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. (2024). Ölands flora. Uppsala: SBF-förlag.

Boysen, M., Skouboe, P., Frisvad, J. & Rossen, L. (1996). Reclassification of the Penicillium roqueforti group into three species on the basis of molecular genetic and biochemical profiles. Microbiology 142(3), 541–549.