Om Artportalen

Artportalens grundprinciper

• Dina fynd visas öppet
• Känsliga arter skyddas
• Du ansvarar själv för kvaliteten
• Utvalda fynd kvalitetsgranskas
• Säker och långsiktig datalagring

Vilka står bakom Artportalen?

Artportalen drivs av SLU Artdatabanken, i samarbete med Artportalsrådet och dess medlemmar: Sveriges ornitologiska förening, Svenska botaniska föreningen, Sveriges mykologiska förening, Sveriges entomologiska förening, Länsstyrelserna, Kommunerna, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Artportalen finansieras till stor del av Naturvårdsverket.

Vem är Artportalen till för?

Artportalen är öppen för alla som vill rapportera och söka bland miljontals fynduppgifter. Den är ett viktigt verktyg för naturvård och en unik källa till kunskap som redan nu leder till riktade naturvårdsinsatser. Den data som tas fram kan också hjälpa oss att se trender för att förebygga miljö- och klimatproblem.

För naturintresserade är Artportalen även en mötesplats. Här kan de på ett enkelt och säkert sätt kan hålla koll på sina, och andras, fynd och utbyta kunskaper.

Folkbildning och medborgarforskning

Genom att så många personer bidrar med en stor mängd observationer av både vanliga och ovanliga arter kan direkta naturvårdsinsatser lättare sättas in, samtidigt som framtida hot kan upptäckas genom att analysera arters förändringar över tid.

Artportalen bidrar även till ett ökat intresse för och kunskaper om arter, och därmed förhoppningsvis också för naturvård och artbevarande. Genom att göra det roligt att dela med sig av sina artobservationer hoppas vi att fler vill ge sig ut i naturen för att leta, hitta och rapportera till Artportalen.

Unik samverkan för en effektivare naturvård

Artportalen är ett viktigt verktyg för professionell, såväl som ideell, naturvård och en unik källa till kunskap som redan nu leder till riktade naturvårdsinsatser och som i framtiden kan hjälpa oss att se trender för att förebygga miljö- och klimatproblem. Artportalen är även en mötesplats för naturintresserade, som på ett enkelt och säkert sätt kan hålla koll på sina och andras fynd och utbyta kunskaper med varandra.

Rapportörerna finns runt om i landet och består till största delen av kunniga amatörer och hängivna ideellt arbetande personer, men också av naturvårdstjänstemän, forskare och andra som i tjänsten genererar fynduppgifter för arter. Tillsammans utgör de hela grunden för Artportalen. Genom deras engagemang och arbetsinsats skapas en unik, och för svensk naturvård, mycket värdefull kunskapsbank för vår svenska flora och fauna.

Artportalens nytta för samhället

Artportalen är ett viktigt verktyg för professionell och ideell naturvård och innebär en unik möjlighet att samla och förbättra kunskapen om vår flora och fauna. Artportalen används i stor utsträckning i naturvårdsarbetet och kan i framtiden hjälpa oss att se trender för att förebygga miljö- och klimatproblem. Artportalen används av såväl privatpersoner och ideella föreningar som forskare och myndigheter och utgör en grundläggande datakälla för bl.a. länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och många kommuner i deras naturvårdsarbete och i arbetet med fysisk planering. Det är också ett viktigt underlag för EU-rapportering och SLU Artdatabankens arbete med bl.a. rödlistning. 

Artportalen är ett öppet system för sökning och rapportering av artfynd, vilket innebär att de uppgifter som rapporteras in är fria för alla att använda och visas öppet direkt efter att de publicerats. Undantag görs dock för de känsligaste arterna, som döljs för publik visning. Grundtanken med denna öppenhet är att den ska främja intresset för våra växter, svampar och djur, bidra till en effektivare naturvård samt öka förståelsen för densamma.

Risken med att publicera exakta fynduppgifter måste alltså vägas mot naturvårdsnyttan med öppen visning. Den öppna visningen ökar chansen till att naturvårdshänsyn tas vid t.ex. exploatering och skogsavverkning, och en mer allmän kännedom om arters förekomster kan göra att närboende eller lokala naturvårdare bättre kan bevaka eventuella hot mot arten. Genom att fler ges chans att se arterna, och därigenom lär sig känna igen dem och dess miljökrav, stimuleras möjligheten till ökad inrapportering och till ökat intresse och förståelse för naturen och för naturvårdsarbetet.

Artportalens data i världen

Artportalen är en hörnsten i svensk naturvård. Mindre känt är att data från Artportalen rutinmässigt används av forskare från hela världen för att bedöma biologisk mångfald på kontinental skala, ändringar i fåglars migrering i Arktis, eller för att kartlägga global parasitsmångfald.

Artportalen samlar viktig information om biologisk mångfald i Sverige. Dessa data används i det svenska naturvårdsarbetet men även inom forskning om svensk biologisk mångfald.som rör effekterna. av klimatförändringar och förändrad markanvändning  eller jämförelser av artsdistribution med hjälp av medborgardata eller yrkesinventeringar. Men få vet att Artportalens data även används på en global skala.

Artportalens data, med det viktiga undantaget skyddade arter, skördas och offentliggörs av Global Biodiversity Information Facility (GBIF). GBIF är ett internationellt nätverk och en forskningsinfrastruktur som syftar till att ge öppen tillgång till data om alla typer av liv på jorden. GBIF innehåller cirka 1 300 000 000 observationer och av dessa bidrar Artportalen med 72 000 000, det vill säga ungefär 6 procent. Detta gör Artportalen till den näst största dataleverantören (efter eBird) av de 19 000 databaserna som är kopplade till GBIF. Därför är Artportalen ett av de mest framgångsrika medborgarforskningsprojekten i världen. Denna framgång har resulterat i att Artportalen är ett rekommenderat modellsystem av European Environmental Protection Agency, som strategi för att samla in högkvalitativ information om biologisk mångfald i miljöförvaltningssyfte.

Alla data i GBIF är öppna och fritt tillgängliga via GBIFs hemsida. GBIF har därför blivit en viktig resurs för regional och global biologisk mångfaldsforskning. Hittills har 170 vetenskapliga artiklar använt Artportalens data via GBIF och dessa omfattar så vitt spridda ämnen som klimatförändringar och migration av fåglar i ett Arktis utan havsis, den globala spridningen av invasiva arter, kartläggning av den globala parasitmångfalden, och vad vi inte vet om den globala växtmångfalden.

Denna användning av Artportalen tar Artportalens data från ett lokalt svenskt perspektiv till ett globalt och hjälper forskare att förstå frågor som vi knappast kunnat föreställa oss tidigare.

Rekommenderad citering

Artportalen som helhet

SLU Artdatabanken (publiceringsår). Artportalen. https://www.artportalen.se [åtkomstdatum]

Till exempel:
SLU Artdatabanken (2024). Artportalen. https://www.artportalen.se [2024-01-18]

Specifikt fynd

SLU Artdatabanken (2023). Artportalen: Detaljerad fyndinformation. https://www.artportalen.se/Sighting/110157322 [2023-11-14]