
Hur blir en art rödlistad?
Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN).
Kriterierna
Kriterierna omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid. Det betyder till exempel att en vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade.
Kategorierna

Alla arter som bedöms blir inte rödlistade. Arter som inte uppfyller något av kriterierna placeras i kategorin Livskraftig (LC). Alla rödlistade arter är inte heller hotade, utan det gäller endast kategorierna Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) och Akut hotad (CR). Övriga kategorier är rödlistade.
Så här går det till
Expertkommittéerna bedömer ett urval av alla arter.
Arter som inte bedöms placeras i kategorin Ej bedömd (NE). I kategorin Ej tillämplig (NA) placeras arter som inte är inhemska, har oklar taxonomi eller är tillfälliga besökare. Arter som bedöms men inte uppfyller något av kriterierna placeras i kategorin Livskraftig (LC).
Resterande arter blir rödlistade. I kategorin Kunskapsbrist (DD) placeras de arter som vi i dagsläget saknar kunskap om. Arter i kategorierna Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) och Akut hotad (CR) benämns som hotade och arter i kategorin NT (Nära hotad), är som benämningen visar, på gränsen till att vara hotade. Arter som placeras i kategorin Nationellt utdöd (RE) bedöms vara utdöda från landet.
Kontakt
-
PersonKarin Ahrné, kontaktperson rödlistningSLU Artdatabanken Terrestra ekosystem 2
-
PersonUlf Bjelke, kontaktperson rödlistningSLU Artdatabanken Akvatiska ekosystem