Små gråa rävar mot grå-grön bakgrund. Foto
Fjällräv sommartid. Foto: Tero Niemi/Johnér

Hur blir en art rödlistad?

Sidan granskad:  2025-03-18

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN).

Kriterierna

Kriterierna omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid. Det betyder till exempel att en vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade.

Illustration som visar fem kriterier för bedömning av hotstatus, märkta A–E. Varje kriterium visas i en egen ruta med diagram eller symboler.
Översikt över rödlistningskriterierna A till E. Syftet med de olika kriterierna är att bedöma utdöenderisk för arter med olika livshistorieegenskaper och olika typer av bakgrundsdata. De fokuserar på förändringar som har skett, som sker just nu eller som förväntas ske. Värdena som anges är de som krävs för att en art ska placeras i den lägsta rödlistekategorin, Nära hotad (NT). Vilka kriterier som används vid bedömning av en arts status beror bland annat på tillgänglig kunskap och organismgruppens biologi. För mer detaljerad beskrivning av kriterierna se Gärdenfors m.fl. 2023.

A-kriteriet: populationen minskar kraftigt. Minst 15 % populationsminskning under 10 år eller tre generationer.

B-kriteriet: population med litet utbredningsområde eller liten förekomstarea och fragmentering, minskning eller fluktuationer. Litet utbredningsområde (<40 000 km2) eller liten förekomstarea (<4 000 km2) samt minst 2 av 3 underkriterier: 1. Kraftig fragmentering eller få lokalområden, 2. Fortgående minskning, 3. Extrema fluktuationer

C-kriteriet: populationen är liten och minskar (<20 000 individer).

D-kriteriet: populationen är mycket liten (<2000 individer) eller har mycket begränsad förekomstarea (<40) km2  vilket gör arten känslig för påverkan eller slumpfaktorer. Inte nödvändigtvis någon pågående minskning).

E-kriteriet: utdöenderisk i siffror Kvantitativ analys av utdöenderisk, Population Viability Analysis (PVA), indikerar minst 5 % risk att arten dör ut inom 100 år.

Rödlistans kriterier

Kriterier syftar till att så objektivt som möjligt bedöma risken för att en art dör ut i Sverige. Kriterierna handlar om att uppskatta artens: populationsstorlek, förekomst, utbredning, trender. Kriterierna fokuserar på förändringar som: nyligen skett, sker just nu eller förväntas ske. Utfallet av bedömningen enligt kriterierna avgör i vilken kategori arten placeras.

Kategorierna

Arter som bedömts enlig IUCN:s kriterier placeras i en av sju kategorier.

Översikt av rödlistans kategorier i form av färgade rutor med förkortningar och kategorinamn. Från vänster visas: RE – Nationellt utdöd (mörkröd), CR – Akut hotad (röd), EN – Starkt hotad (rosa‑röd), VU – Sårbar (rosa), NT – Nära hotad (ljusrosa), DD – Kunskapsbrist (grå), LC – Livskraftig (gulgrön). Kategorierna RE till DD är sammanhållna under markeringen 'Rödlistade', och kategorierna CR till VU ligger dessutom under markeringen 'Hotade'.

Expertkommittéerna bedömer ett urval av alla arter:

De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) blir rödlistade (Figur 5). Arter i någon av kategorierna CR, EN eller VU klassas som hotade. Några av arterna i kategorin CR får tillägget (PRE) eller (PE), vilket betyder att de möjligen redan är nationellt (eller globalt) utdöda. Förkortningen PRE står för Possibly Regionally Extinct och PE står för Possibly Extinct. Det senare används för taxa som är endemiska i Sverige. Dessutom har en kärlväxt, gotlandsmaskros Taraxacum polium, bedömts som EX, dvs. Utdöd (globalt). Den fastställda rödlistekategorin motiveras i en förklarande dokumentationstext för varje art. En art som bedömts enligt rödlistningskriterierna men inte uppfyller något av dem kategoriseras som Livskraftig (LC). Arter i denna kategori kan dock också minska men då med en lägre takt än tröskelvärdet för rödlistning. Arter som ännu inte bedömts förs till kategorin Ej bedömd (NE), och arter som inte är inhemska eller endast är tillfälliga besökare förs till kategorin Ej tillämplig (NA), liksom taxa som inte är taxonomiskt utredda. 

Rödlistans kategorier

Arter som bedömts enlig IUCN:s kriterier placeras i en av sju kategorier. Arter som har upphört att reproducera sig i landet placeras i kategorin Nationellt utdöd (RE). Arter i kategorierna Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU) benämns hotade. En art som inte uppfyller kriterierna för Sårbar (VU), men befinner sig nära gränsen blir Nära hotad (NT). Kategorin Kunskapsbrist (DD) omfattar arter där det saknas aktuell kunskap om förekomst, utbredning och trender. Arter i dessa kategorier är rödlistade i Sverige. En art som bedömts, men inte uppfyller kriterierna för att rödlistas, blir Livskraftig (LC).

Bedömningarna för rödlistan görs av medarbetare vid SLU Artdatabanken tillsammans med över 100 ledamöter fördelade på ett antal expertkommittéer och andra externa experter. Underlag hämtas från miljöövervakning, databaser, forskning, offentlig statistik samt från bedömningar gjorda av experter. För vissa arter, till exempel många fåglar, däggdjur, fiskar och kärlväxter, finns kontinuerlig övervakning av populationsstorlek och trender. För de flesta andra arter finns viss information om förekomst och utbredning, men tillstånd och trender bedöms indirekt med hjälp av kunskap om arternas ekologi, i vilka livsmiljöer de förekommer, samt hur deras livsmiljöer har utvecklats över tid.

Här finns korta texter som förklarar och förtydligar arbetet med rödlistning, bland annat hur bedömningsunderlag kan skilja sig åt, förklaring av kategorin DD och begreppet lågplatåart.

Kontakt