Referera i text enligt SLU:s Harvardstil

Vid aktiv referering skriver du ut upphovspersonen i den löpande texten och placerar publiceringsår inom parentes. Det brukar kallas för aktiv referens eftersom upphovspersonen har en aktiv roll i texten. Det kan även kallas direkt referens.  

Exempel — aktiv referens:

• Åkerlund (2017) ger i sin guide förslag på hur studenter kan variera sitt språk när de refererar.

Vid passiv referering skriver du upphovsperson och publiceringsår inom parentes. Det brukar kallas för passiv referens för att upphovspersonen har en passiv roll i texten. Det kan även kallas indirekt referens.

Exempel — passiv referens:

• Alla studenter på universitets- och högskolenivå måste kunna skriva vetenskapliga texter (Landgren 2017).

Om du refererar till en källa med två författare ska båda namnen tas med i hänvisningen och ett &-tecken användas mellan namnen när de skrivs inom parentes. I en aktiv referens skrivs "och" ut istället för &-tecknet.

Exempel:

• Andersson och Svensson (2019) fann att blåmesen …
• ... visat att de två fenomenen korrelerar med varandra (Smith & Johnsson 2010)

Om den källa du hänvisar till har tre eller fler författare skriver du inte ut alla namnen utan använder förkortningen "et al." efter förste författarens namn. Et al. är en förkortning av det latinska et alina som betyder ”med andra”.  

Exempel:

Om Karlsson, Svensson och Andersson är författare till den källa du vill referera till så skriver du så här:  

• Karlsson et al. (2010) hävdar ...
• ... interaktiv problemlösning var framgångsrik (Karlsson et al. 2011).

Om du använder flera källor av samma författare som är publicerade samma år särskiljer du dem genom att efter årtalet ange a, b, c. Detta gäller också om till exempel en organisation eller myndighet står som författare. I referenslistan avgör titel på källorna ordningen på dem, den titel som står först i alfabetet får bokstaven a.

Exempel:

• Nilsson och Carlsson (1998a) ... I Nilsson och Carlsson (1998b) däremot ...
• … dessa regler gäller tills vidare (Jordbruksverket 2023b). … har visat sig fungera bra (Jordbruksverket 2023a).

Du kan hänvisa till två eller flera källor samtidigt i texten, till exempel när källorna ger stöd för en och samma sak. Separera referenserna med semikolon (;) och ordna dem efter publiceringsår så de anges i kronologisk ordning.

Exempel:

• Flera studier visar att… (Smith 2014; Andersson 2016).

Om du hänvisar till flera källor av samma författare från olika år så behöver du inte upprepa författarens efternamn. Ange författarens efternamn en gång, följt av publiceringsåren i kronologisk ordning, separerade med semikolon (;). 

Exempel:

• (Smith 1998; 2005; 2015)

Om du citerar eller refererar till samma referens flera gånger i ett stycke i texten och inte vill upprepa den kan du använda förkortningen "ibid." Det är en förkortning av det latinska "ibidem" som betyder "på samma ställe". Det får inte komma någon annan referens emellan vid användning av ibid. Användningen av ibid. skiljer sig åt mellan olika ämnesdiscipliner, vissa använder sig inte alls av det. Ibland ser man förkortningen "a.a" användas på samma sätt.

Exempel:

• … (Smith & Tell 2020:15). Vidare menar författarna att storspoven är skygg för människor (ibid.:75).

Om du vill hänvisa till en källa som saknar utgivningsår använder du förkortningen "u.å." (utan årtal). Detta gäller både i löpande text och i referenslista. På engelska skrivs förkortningen ”(n.d.)” (no date).

Exempel i löpande text:

• I Nilsson och Carlsson (u.å.) föreslås ...

I möjligaste mån ska du använda dig av originalkällor men det går också att referera till någon som i sin tur har hänvisat till originalkällan.  

Båda referenserna ska då finnas med när du refererar i din text. Originalkällan skrivs först och sedan sekundärkällan, det vill säga den källa som du själv använt. I referenslistan ska du endast ange uppgifter för den källa du läst.  

Exempel:

Om du vill referera till Gray et al. (2015) som du har läst i MacDonald (2016) så skriver du så här i texten:

(Gray et al. 2015 se MacDonald 2016)

Den generella rekommendationen är att alltid ha med sidnummer vid citat. Du kan också ha med sidnummer för andra typer av referenser för att underlätta för läsaren att hitta källan.

Exempel:

Om du vill referera till en sida:

• (Nilsson & Carlsson 1998a:12)

Om du vill referera till flera sidor i följd:

• (Jansson et al. 2010:12–18)

Om du vill referera till två olika sidor i samma källa:

• Landgren (2017:12, 18) 

Citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer.

Kortare citat skrivs i den löpande texten, inom citattecken.

Exempel:

Hartl (1988:5) emphasizes that "when traits are determined by many genes, usually in concert with environmental factors, they are referred to as quantitative traits".

Längre citat, även kallat blockcitat, består av flera meningar och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänsterkant. Källhänvisningen skrivs inom blocket.