Många hoppstjärtar har en hoppgaffel i rumpan och kan hoppa hundra gånger sin egen längd! Det gäller till exempel den klotformiga Dicyrtomina ornata som syns på bilden.
Foto: Andy Murray
Jordbrukets minsta knegare
Krypen är viktiga för både ekosystem och vår mat. Vi måste ta hand om dom.
Du tar en sked äppelpaj och sänder en tacksam tanke till lantbrukaren. Men glöm inte alla andra som också har hjälpt till med odlingen. Humlor, nyckelpigor, daggmaskar och en massa andra kryp jobbar över och under jord.
En humla surrar i väg från en blommande vädd vid vägkanten. Men det är inte vilken blomma som helst! Den ingår i Juliana Dániel-Ferreiras experiment. Hon har satt ut fältvädd med fluorescerande puder på – rött på ena sidan av vägen och blått på den andra.
– Det är ett sätt att se hur blombesökande insekter rör sig i vägmiljöer. Pudret efterliknar pollen som fastnar på humlorna när de sätter sig på dem, berättar Juliana. Pollinatörerna är viktiga för vår mat. Annars blir det inga äpplen. I vår tänkta paj finns det också rapsolja. Forskning visar att pollinering ökar skörden av raps, liksom andra blommande grödor som åkerböna.
Blomflugans päls blir röd och humlans blå eftersom Juliana Dániel-Ferreira har färgat blommorna med fluorescerande puder. Det är för att forskarna ska kunna följa hur pollinatörerna rör sig mellan blommorna. Foto: Juliana Dániel-Ferreira
Vad har då en vägkant med blommande åkrar och äppelodlingar att göra? Jo om insekterna ska hitta dit och hjälpa oss att pollinera måste de kunna överleva i landskapet. I många moderna jordbrukslandskap råder blombrist. Stor arealer ängs- och hagmark har försvunnit under de senaste decennierna. Juliana och hennes kollegor undersöker hur vägkanterna fungerar som livsmiljöer
– Resultaten visade att alla vägkanter, oberoende av hur många blommande arter de innehöll, underlättar insekternas rörelser genom landskapet. Men om det var mycket trafik innebar det en risk för drottningar under våren, berättar Juliana Dániel-Ferreira.
Juliana Dániel-Ferreira. Foto: Chloë Raderschall
Myllret i marken viktigt för näringen
Vi rör oss från vägkanten till en åker. Här växer havren till din paj. Grödan är beroende av näringen i marken och har därmed nytta av en massa organismer.
Kaisa Torppa har grävt en grop och går nu igenom jorden i jakt på daggmaskar. För att få med sig de daggmaskar som lever på större djup häller hon senapslösning i gropen. Det irriterar daggmaskarna så att de kommer upp till ytan.
– De kan ha två meter djupa gångar och när vi börjar gräva känner de av det och drar sig så långt ner i jorden som de kan, berättar hon.
Att daggmaskarna är viktiga för jorden är helt klart! De äter jord och dött organiskt material och när det kommer ut ur andra änden så blir det näring till växterna. De luckrar också upp jorden med sina gångar.
I en bra åker kan det finnas upp till 400 stycken maskar på en kvadratmeter! Daggmaskar mår inte bra av plöjning eftersom deras gångar förstörs och de kan också dödas eller skadas. Så minskad bearbetning av jorden till exempel genom att odla fleråriga grödor är bra för dem. Forskning har också visat att de kan gynnas av baljväxter och stallgödsel.
Försiktigt går Kaisa Torppa igenom jorden i jakt på daggmaskar. Foto: Mats Ittonen
Men daggmaskarna är inte ensamma i marken. Det är sällan man ser en naturfilm som utspelar sig under jord men mångfalden kan mäta sig med Serengetis savanner eller Amazonas regnskog. Här kan det finnas tusentals arter och miljontals individer på liten yta.
En enda tesked jord kan innehålla en miljard bakterier och ofattbara 200 meter svamphyfer.
Här lever till exempel hoppstjärtarna som äter svamp och bakterier. Fina små djur som kan ha olika former, färger och mönster. I jorden lever också kvalster som äter svamp eller lever som rovdjur och äter hoppstjärtar och andra små djur.
Nematoder eller rundmaskar (som beskriver utseendet bra) är en annan vanlig grupp. Många är nyttiga och äter svamp eller bakterier. En del större nematoder äter andra nematoder. Vissa marksvampar är förresten inte bara mat utan också jägare. Somliga kan bilda snaror med sina svamptrådar. När en nematod passerar kan de dra åt snaran och suga ut näringen ur det fångade djuret. Detta myller är viktigt för jordhälsan.
-
-
Glupsk! En nyckelpiga kan äta 50 bladlöss på en dag.
Foto: Chloë Raderschall
Kryp som bistår med biologisk bekämpning
Det finns också nematoder som äter på grödornas rötter – vilket inte är lika bra för oss. Andra organismer som ställer till med problem för vår odling är bladlöss som suger saft från bladen och olika ogräs som konkurrerar om ljus och vatten. Men också där blir småkryp våra allierade på grund av sin livsstil. Nyckelpigor äter bladlöss och olika arter av jordlöpare kan äta bladlöss eller ogräsfrön. De utövar biologisk bekämpning på våra åkrar! Så de är också värda ett tack för pajen.
Forskaren Mattias Jonsson tittar ner i fallfällan och konstaterar att han har fångat en åkersvartlöpare. Det är en av dessa naturliga fiender som kan hjälpa oss att skydda våra grödor.
– Forskning visar att den biologiska bekämpningen är mer pålitlig i ett varierat jordbrukslandskap med naturliga gräsmarker och flera olika slags grödor. Där kan jordlöpare, vargspindlar och nyckelpigor hitta fler övervintringsplatser, skydd mot störningar, och mer mat än om landskapet domineras av ett fåtal grödor, berättar Mattias.
Till vänster: Mattias Jonsson i fält. Till höger: Åkersvartlöpare (Pterostichus melanarius) – en jordlöpare med bladlöss i dieten. Foto: Cajsa Lithell och Mattias Jonsson
Reportage:
Anna Lundmark, e-post, 018-67 23 35
Institutionen för ekologi
Press- /forskarkontakt:
Juliana Dániel-Ferreira, Postdoktor, e-mail
Institutionen för stad och land
Kaisa Torppa, Doktorand, e-mail
Institutionen för ekologi
Mattias Jonsson, universitetslektor, e-mail
Institutionen för ekologi
Produktion:
SLU Kommunikationsavdelning, e-post
Innehållet är fritt att dela i sin ursprungsform om källa/url anges.
Upptäck fler reportage:
An Eye for Science. Hur världen ser ut beror på varifrån du tittar. Ibland ser du det stora genom ett mikroskop, ibland framträder mönster tydligare på håll. Det vackra kan möta ögat i botten av en petriskål, under en promenad i skogen eller som dataserier. På SLU samlas människor med olika perspektiv men med det gemensamma målet att skapa de bästa förutsättningarna för en hållbar, levande och bättre värld.
