Konsumtionen av antibiotika i världen ökar, och bakterierna blir dessutom alltmer resistenta mot en av våra främsta mediciner – antibiotikan. Här presenterar vi två berättelser som belyser hur SLU bidrar i kampen mot antimikrobiell resistens.
Antimikrobiell resistens (AMR) är en typ av resistens som kan uppstå när bakterier anpassar sig till antibiotika. Detta kan leda till allvarliga hälsoproblem, särskilt i kombination med dålig hygien. AMR har kallats en tyst pandemi eftersom den sprids långsamt i skuggan av andra smittor och kriser i världen. Mer än 30 år har gått sedan man senast upptäckte en ny klass antibiotika. Samtidigt ökar konsumtionen av antibiotika i världen, och bakterierna blir allt mer motståndskraftiga mot en av våra främsta mediciner – antibiotikan.
Hur skulle en framtid utan effektiv antibiotika se ut?
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är antibiotikaresistens ett av de största hoten mot global hälsa och livsmedelssäkerhet, och det viktigaste budskapet är: Vi måste arbeta tillsammans för att minska användningen av antibiotika, samtidigt som vi utvecklar nya läkemedel.
– Vidden och komplexiteten av problemet kräver att forskare från olika vetenskaper jobbar tillsammans, så att våra beslutsfattare kan agera globalt och kraftfullt, säger Susanna Sternberg Lewerin, som är professor vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU.
Bakterier har blivit allt mer resistenta mot antibiotika, vilket är ett stort problem eftersom resistenta bakterier kan spridas på många olika sätt, bland annat direkt mellan människor och djur eller indirekt via mat och miljö. Den starka kopplingen mellan människor, djur och miljö, betyder att antibiotikaresistens kräver en One Health-approach.
– Vi SLU-forskare arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder och ansvarsfull användning av antibiotika inom husdjursproduktionen såväl som för sällskapsdjur - med aspekter som livsmedelssäkerhet och hur vår miljö påverkas av detta resistensproblem, berättar Susanna.
I detta reportage gör vi nedslag i två projekt som syftar till att minska användningen av antibiotika och bidra till resistensproblematiken. Det ena med fokus avloppsvatten i Sverige. Men vi börjar i Östafrika och antibiotikaläget för fjäderfäproducenter.
Vi förflyttar oss till Kenya och Uganda för att få en bild av hur fjäderfäproduktion kan se ut i dessa länder. Här finns både småskaliga producenter och större kommersiella gårdar. Många bönder håller ett fåtal frigående höns för kött- och/eller äggproduktion, som de säljer eller konsumerar i sin egen hushållning. De kommersiella gårdarna håller vanligtvis sina fåglar inomhus.
Ett exempel på hur en större produktionsanläggning kan se ut, där kycklingarna hålls inhägnande i flera hus och våningsplan. Just denna gård i Uganda hade cirka 17 000 kycklingar i 7 olika avdelningar (våningsplan) i flera olika hus.
Foto: Olivia Graaf Bjöersdorff.
I Uganda är det vanligt med kycklinghandlare (traders) som köper levande kycklingar från gårdarna och säljer sedan vidare dessa på marknader. Här färdas ett antal slaktkycklingar i bur på en så kallad bodaboda (moped), på väg till marknaden där de säljs.
Foto: Olivia Graaf Bjöersdorff
Ett exempel på en småskalig produktion av fjäderfä. Här intervjuas en bonde om den dagliga skötseln av sina kycklingar. Cirka 150 kycklingar som bodde i denna avskärmade del av ett av husen på gården. Med på bilden är Pius Okello, veterinär i Uganda.
Foto: Olivia Graaf Bjöersdorff
Dåliga vägar gör gårdarna otillgängliga, och det är svårt för veterinärer att ta sig fram, ofta blir det på motorcykel. Bara bensinkostnaden för att få en veterinär till gården kan vara betydande vilket gör att djurägarna ofta avstår från att anlita expertisen.
– När djuren blir sjuka rådgör bönderna med personalen vid den lokala lantbruksbutiken. Här handlar de både foder och medicin som butiksägarna rekommenderar. Personalen kanske saknar kunskap om djurhälsa och kan därigenom ge felaktiga råd. De är butiksägare som i första hand bara vill sälja sina produkter.
Det är vanligt att uppfödare av flera skäl inte kontaktar en veterinär. I stället vänder de sig till en lantbruksbutik när deras höns blir sjuka, vars personal ofta saknar kunskap om djurhälsa. På bilden syns en så kallad ”Agrovet Shop” i Kenya. Foto: Florence Mutua
Om bonden har råd att ta hjälp av en veterinär, sker det ofta först efter att de har försökt behandla djuret själva och det inte har fungerat. Då är det ofta för sent att bota djuret.
– Många bönder vet inte heller hur de ska kontakta en veterinär. Vi vill hjälpa bönderna att få tillgång till professionell rådgivning och veterinärer att komma i kontakt med producenterna. I länder som Uganda och Kenya saknas det också generellt sett råd om hur man håller djuren friska. Till skillnad från Sverige, där vi har en lång tradition av att förebygga ohälsa, och där vi arbetar under mottot: Friska djur behöver inte antibiotika, men sjuka djur måste få det, säger Susanna.
Ett projekt där SLU medverkar handlar om hur informationsteknologi kan användas för att minska användningen av antibiotika i Östafrika.
För att nå ut med kunskap byggs en digital kunskapsportal med information om vanliga fjäderfäsjukdomar och hur man kan förebygga dem, samt information om rätt användning av antibiotika.
Bönderna kommer också att kunna registrera sin användning av läkemedel och detaljer om djursjukdomar i portalen, där de också kan hitta information om hur man kontaktar en veterinär och var närmaste läkemedelsbutik finns. Butikerna ska också registrera läkemedelsförsäljning (detta är ändå obligatoriskt att rapportera). Alla som registrerar kommer att kunna se hur deras data jämförs med allmänna trender i all registrerad data.
– Och för att göra det möjligt att bönderna ska få kontakt med en veterinär till lägre kostnad kommer vi att testa videosamtal. Även om undersökningen inte kan vara lika grundlig via digital kommunikation, tror vi att detta kommer att förbättra användningen av läkemedel och minska risken för antibiotikaresistens, säger Susanna.
Ökad kunskap i låg- och mellaninkomstländer som Uganda och Kenya är viktigt för arbetet mot resistens. Karenstid är den period när produkter som ägg, mjölk och kött från ett behandlat djur kan innehålla läkemedelsrester. Många bönder förstår inte konsekvensen av att äta kött och ägg under denna period, och en del tror att värmebehandling, såsom kokning, löser problemet.
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Redan 1986 förbjöd Sverige, som första land i världen, användandet av antibiotika i djurfoder i tillväxtbefrämjande syfte. Idag har Sverige den tredje lägsta försäljningen av antibiotika för livsmedelsproducerande djur i Europa, som ett resultat av decennier av intersektoriellt samarbete och arbete med sjukdomsprevention och djurhälsa. Den "svenska modellen" går ut på att hålla djuren friska och friska och bara använda antibiotika när de verkligen behövs. Du kan läsa mer om modellen i rapporten ’The Swedish experience'.
I Sverige forskar Foon Yin Lai på rening av avloppsvatten. Rester av antimikrobiella ämnen kan spridas till grundvattnet och många föroreningar kommer från antibiotikaresistensgener – Antibiotic Resistance Genes - ARG. Foon tar reda på hur de resistenta generna ska kunna stoppas och hindra spridning av antimikrobiell resistens - Antimicrobial Resistance - AMR.
– Min forskning fokuserar på att minska föroreningarna innan de når grundvattnet så att de inte sprids vidare, till naturen eller till människor, förklarar Foon.
Docent Foon Yin Lai (på bilden) och hennes forskargrupp använder avancerade analysinstrument i laboratoriet på Ultuna Campus, för att mäta vilka och hur mycket AMR-kemikalier som finns i det avloppsvatten och grundvatten som samlats in från fältarbetet. Foto: Ulrika Jansson Klintberg
Många av de stora vattenreningsverken har en infrastruktur som tar hand om ARG. Men hos 13 % av hushållen i Sverige sker reningen vid mindre anläggningar, där vattnet renas närmre där det används och där det släpps ut (via avloppen).
Reningssystem: Hushållens avloppsvatten rinner ner i septiktankar där vattnet frias från organiska orenheter genom att de sjunker till botten. Men det kan ändå slinka igenom små föroreningar (som ARGs) till infiltrationsbädden, och som inte går att få bort utan att man tillsätter flera reningsvariabler. Gör man inte det, fortsätter spridningen av ARG till grundvattnet och vidare ut i naturen och till människor.
Foon har installerat en anordning som under ett år har tagit vattenprover från ett mindre reningsverk som ligger i Småland.
– Vi har också fått hjälp av kommunen för att ta prover utanför området för att se om det finns spår av antibiotikaresistens innan vattnet används av hushållen, men också efteråt. En familj har gett oss åtkomst till sin grundvattenkälla, för att se hur effektivt reningsverket får bort problemen, berättar hon.
Foon väntar med spänning på resultaten av analyserna – hur mycket sprids antimikrobiella kemikalier och ARG? Och hur mycket hjälper det att tillsätta fler reningsvariabler i infiltrationsbäddarna för att förhindra att de sprids vidare till grundvattnet?"
– För mig är det viktigt att miljön mår bra och jag skulle verkligen önska att reningsvariablerna funkar. Då skulle fler mindre reningsanläggningar kunna stoppa spridningen av ARG och förebygga antimikrobiell resistens, säger hon."
EU:s nya regler för vattenrening gör SLU:s forskning högst relevant. Den nya inriktningen innebär bland annat ett större fokus på att få bort små föroreningar som är relaterade till antimikrobiell resistens (AMR), t.ex. antibiotikarester och antibiotikaresistensgener (ARG). Med dagens system kan tyvärr många föroreningar slinka igenom reningssystemen. Foon och hennes forskargrupp vill studera och ändra detta, särskilt för decentraliserade avloppsanläggningar. Här sätter doktoranden Valentina Ugolini upp en provtagning för att samla in avloppsvatten för analys av antibiotikarester och ARG. Foto: Foon Yin Lai
Människor, djur och vår miljö är starkt sammankopplande och därför är en One Health approach nödvändig för att lösa det hot som resistensproblematiken utgör. I den här filmen förklarar vi denna One Health-approach.
SLU Future One Health är en plattform som stöder och främjar tvärvetenskaplig forskning som tar upp frågor som antimikrobiell resistens. Du kan läsa mer om vad vi gör här.
Mer information om dessa två projekt:
Reportage:
Eva-Stina Lindell, e-post, kommunikatör, SLU Future One Health
Press-/forskarkontakt:
Susanna Sternberg Lewerin, professor vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU. E-post.
Foon Yin Lai, universitetslektor vid institutionen för vatten och miljö vid SLU. E-post.
Produktion:
SLU Kommunikationsavdelning, E-post.
Innehållet är fritt att dela i sin ursprungsform om källa/url anges.
An Eye for Science. Hur världen ser ut beror på varifrån du tittar. Ibland ser du det stora genom ett mikroskop, ibland framträder mönster tydligare på håll. Det vackra kan möta ögat i botten av en petriskål, under en promenad i skogen eller som dataserier. På SLU samlas människor med olika perspektiv men med det gemensamma målet att skapa de bästa förutsättningarna för en hållbar, levande och bättre värld.
