Hästögats anatomi och fysiologi

Sidan granskad:  2025-09-23

Hästens ögon är stora och sitter placerade så att de särskilt lätt blir skadade. Det finns även många ögonsjukdomar som inte är orsakade av yttre påverkan. Skador och sjukdomar i ögonen kan ge nedsatt syn, orsaka nedsatt prestation och smärta, samt ge försämrad livskvalitet hos hästen.

Orbita

Hästens orbita (ögonhåla) består av flera ben som skyddar ögonbulben och dess kärl, nerver och muskler. Vid trauma (spark eller slag) mot ögonhålan kan sprickor och frakturer uppkomma. Detta orsakar smärta och svullnad, samt ibland kan även luft läcka ut i vävnaden vilket kan känns som ett ”knaster” när man klämmer i området. Vid omfattande frakturer kan ögonhålan bli instabil och den behöver då åtgärdas och stabiliseras för att undvika att ögonbulben skadas.

Ögonlock och slemhinna

Övre och nedre ögonlock består av hud, muskulatur och körtlar, samt kläs på insidan av en slemhinna (konjunktiva). Ögonlocken skyddar ögat, sprider tårfilmen genom blinkningar, samt medverkar till att kontrollera ljusinsläppet. Hästen har stora ögonfransar längs det övre ögonlocket men saknar sådana längs det nedre. Hästen har dessutom långa sensoriska ”känselspröt” (vibrisser) runt ögonen som är viktiga för känsel. Dessa bör inte klippas eftersom de ger ett ökat skydd för ögat. Längs ögonlockens kanter finns så kallade meibomska körtlar som producerar viktiga komponenter till tårfilmen. Ögonlocken är tunna och innehåller riklig kärlförsörjning, vilket också gör att de kan bli kraftigt svullna vid trauma (slag) mot ögat eller vid inflammation av ögonbulbens strukturer. Svullna ögonlock bör i de allra flesta fall föranleda veterinär undersökning eftersom det kan tyda på skador som behöver behandlas för att undvika komplikationer.

Hästar har (liksom även många andra djurslag såsom katter och hundar) en extra blinkhinna, det så kallade tredje ögonlocket. Detta sitter vid den inre ögonvrån och byggs upp av ett T-format brosk som är klätt av slemhinna. Blinkhinnan utgör ett extra skydd och hjälper till att fördela tårfilmen. Tredje ögonlockets slemhinna kan antingen vara mörkt pigmenterad eller vara ljusrosa på ljust pigmenterade hästar. I basen av det tredje ögonlocket finns en tårkörtel som producerar vätska till tårfilmen. Ytterligare en tårkörtel finns högt upp under det övre ögonlocket.

Ögonmuskler

Ögats rörelser styrs av flera ögonmuskler. Sex ögonmuskler som sitter fast i bulben styr ögat i sidled samt uppåt och nedåt, precis som hos oss människor. Hästar (liksom även till exempel hundar och katter) har även en muskel som sitter baktill på bulben, den så kallade musculus retractor bulbi. Vid inflammation och smärta i ögat är det inte ovanligt att se tecken på att hästen drar in ögat lite i ögonhålan med hjälp av denna muskel, så kallad enoftalmi.

Främre segment

Ögats främre segment består av tårfilm, hornhinna, främre kammare, kammarvinkel, regnbågshinna, lins och strålkropp.

Bakre segment

Det bakre segmentet består av glaskropp, åderhinna, näthinna och synnerv. Hela bulben kläs av ögonvitan (skleran).

Glaskroppen (vitreus) fyller ut ögonbulben bakom linsen. Den står till största delen av vatten, men också en del proteiner som gör den tjock och trögflytande. Vid inflammation i bakre segmentet så kan glaskroppen bli grumlig.

Åderhinnan (choroidea) utgör större delen av de kärlförsörjande delarna till de bakre delarna av ögat. Den försörjer bland annat syncellerna i näthinnan med syre. I åderhinnan finns ett reflekterande lager som förstärker ljuset som kommer in och möjliggör ett bra mörkerseende, den så kallade tapetum lucidum. Denna hinna gör att hästens ögon vanligen glänser gröngult när de träffas av ljus i mörker. Inflammation i åderhinnan kallas bakre uveit. Det är inte säkert hästen visar yttre tecken på smärta vid denna typ av uveit, men på sikt så orsakar inflammationen synnedsättning och blindhet. Bakre uveit är inte vanligt i Sverige men förekommer oftare i andra länder i Europa, såsom till exempel i Tyskland, Nederländerna mfl.

Näthinnan (retina) är den hinna i botten på ögat där syncellerna finns. I näthinnan förvandlas ljusenergi till elektriska signaler som sedan skickas via synnerv och synbanorna till hjärnans syncentrum för vidare tolkning. Det finns två typer av synceller i näthinnan; tappar och stavar. Stavarna möjliggör mörkerseende, och tapparna ansvarar för synskärpa och färgseende (läs mer i artikeln om hästens syn). De elektriska signaler som skapas i näthinnan skickas vidare via trådar i synnerven till hjärnans syncentrum. Synnervshuvudet kan ses som en rund, laxrosa struktur i botten på ögat. Sjukdomar i näthinna och synbanor kan orsaka nedsatt syn eller blindhet. I en kommande artikel diskuteras olika orsaker till synnedsättning hos häst i mera detalj.