Växtegenskaper och sortblandning

Skadeorganismer möter nästan alltid ett större motstånd från rovlevande fiender i vilda växtpopulationer än på domesticerade grödor i odlingsmiljö. Två anledningar till detta är

1. att våra domesticerade grödor har förlorat förmågan att rekrytera rovlevande organismer, och
2. att våra odlingar är genetisk homogena (monokulturer).

Växtegenskaper som gynnar rovlevande fiender

Rovlevande organismer påverkas ofta av de växter som deras skadegörande bytesdjur lever på. Det handlar dels om växternas kemiska egenskaper (t.ex. försvarssubstanser) och dels om s.k. belönande egenskaper (t.ex. pollen och nektar). CBC undersöker hur dessa växtegenskaper kan optimeras utifrån de rovlevande organismernas perspektiv, för att gynna den biologiska bekämpning som rovlevande insekter förmedlar.

Genetisk diversitet genom sortblandning

Hög botanisk diversitet missgynnar skadeorganismer (som ofta är specialiserade), medan rovlevande organismer (som ofta är generalister) missgynnas. Av denna anledning brukar biologisk bekämpning fungera bättre i samodlingssystem än i monokulturer. Nackdelen med samodling är att sådana odlingssystem ofta är mer arbetskrävande än monokulturer.

På CBC undersöker vi en intressant kompromiss mellan samodling och monokultur, nämligen sortblandning där flera sorter av samma odlingsgröda blandas i samma fält. Om den genetiska och fenotypiska variationen som finns mellan olika sorter är tillräckligt stor för att förbättra den biologiska bekämpningen så skulle sortblandning kunna vara en bättre lösning än samodling för många odlare.