SLU-nyhet

Framtiden är digital

Publicerad: 23 februari 2017

KCF:s digitala seminarium på SLU Alnarp öppnade för fortsatta diskussioner om den tekniska utvecklingen. Traktorer och maskiner samlar redan in mängder av information, nu krävs att kunskapen utnyttjas på ett effektivt och praktiskt sätt. Henrik Jönsson, driftsledare på Torreberga maskinstation utanför Staffanstorp, har till exempel fyra digitala skärmar att bevaka i traktorhytten. Han hoppas på en snabb utveckling med kommunicerande system.

Den digitala framtiden är redan här. Mängder av information lagras via traktorer, lantbruksmaskiner, lagårdar och mjölkningsrobotar men frågan är hur uppgifterna kan utnyttjas. Och vem äger egentligen informationen?

Under KCF:s digitala seminarium gav åtta föreläsare sin bild av framtiden och vad som redan är på gång.

Per Jonsson från Söderberg & Haak Maskin AB berättade om en utveckling, där gödselspridare och växtskyddssprutor alltmer styrs exakt efter fältens form. Nästa steg är ett system med infrarött ljus som läser av förekomsten av ogräsplantor och anpassar dosen av växtskyddsmedel. Om informationsmängderna hanteras på rätt sätt blir det lättare att utföra insatser vid optimal tidpunkt och att spara insatsmedel, med högre skördar och miljövinster som följd.

Jimmy Larsson, segmentschef för jord och lantbruk på LRF Konsult, konstaterade att utvecklingen går mot kundportaler och bokföring i molnet. Bank och rådgivare kan då få tillgång till inloggningsuppgifter och plocka ner den information som behövs.

Den digitala diskussionen är intensiv även i våra grannländer. I Norge pågår ett projekt där 8000 lantbruksföretagare lagt sin bokföring i molnet, det som på norska heter dataflyt, berättade Lars-Johan Rustad från NIBIO, Norsk institutt for bioøkonomi..

Niels Gøtke, från ICT Agri i Köpenhamn efterlyste svenskt deltagande i det europeiska forskningssamarbetet som Danmark deltar i.

– Det här kan inte ett land göra på egen hand. Det vore riktigt bra att få med Sverige, uppmanade han deltagarna.

Johanna Wetterlind, forskare från SLU Skara, kartlade detaljerat tekniken som ligger bakom precisionsodlingens möjligheter. Hon hoppas på mer paketlösningar som kopplas till användaren och ökad integrering i växtodlingsprogrammen.

Inom animalieproduktionen har den digitala tekniken kommit långt och i dag kan man hitta sjuka djur i ett tidigt stadium, kontrollen över till exempel mjölkproduktion, närmiljö och klimat är hög. Anders Herlin, SLU Alnarp, gav exempel på PLF – Precision Livestock Farming – den nya sensorteknologin i animalieproduktionen.

Johan Martinsson från Dataväxt avrundade framtidsspaningen med att berätta om Lantbruk.se, portalen för precisionsodling, där de senaste satsningarna inom precisionsodling samlats.

Dagens intryck bearbetades i en efterföljande workshop med direkt resultat. I en grupp diskuterades hur SLU:s egendomar kan användas i forskning och utbildning samt bidra till spridning och utvärdering av tekniken. De förslag som kom fram ska redovisas av gruppen på ett seminarium på Ultuna.

Relaterade sidor: