Livscykelanalys, eller LCA som det förkortas, är i Sverige och internationellt en väletablerad analysmetod som ofta används för att ta reda på vilken påverkan på miljön en produkt eller tjänst har. Fokus ligger på att mäta produkters miljöpåverkan. I ett forskningsprojekt lett av Christel Cederberg, biträdande professor på Chalmers, undersöks hur mjölkens miljöpåverkan kan mätas och bedömas.
– Livscykelanalyser har historiskt sett fokuserat på direkta emissioner och resursanvändning, som metanutsläpp och dieselanvändning. Man ser industriaspekter på systemet, lite som en black box – men jordbruk är ju inte som en vanlig industri utan jordbruket finns ju som en del i ett landskap – vi kallar det ett agroekosystem, berättar Christel Cederberg.
Projektet är ett av sex projekt inom programmet ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk” där SLU, Chalmers och Research Institutes of Sweden (RISE) deltar. SLU koordinerar projektet från framtidsplattformen SLU Future Food.
Att jämföra olika jordbruks hållbarhet
Nu pågår arbetet med en vetenskaplig artikel där olika metoder för att analysera jordbruks miljömässiga hållbarhet jämförs. Artikeln är ett samarbete med forskare i Frankrike, Nederländerna och Schweiz.
– Vi undersöker olika metoder för systemanalys och ser om de kan integreras och hur vi kan inkludera ytterligare metoder och indikatorer i livscykelanalyserna, säger Christel.
Biologisk mångfald är helt avgörande
Nötköttsproduktion och mjölkproduktion kan gynna ekosystemet. Naturbetesmarker hjälper pollineringen och det blir ett mer varierat landskap när den biologiska mångfalden stärks. Men det kommer sällan med i ekosystemanalyserna. Biologsk mångfald är helt avgörande för funktionen och stabiliteten i våra ekosystem. Den biologiska mångfalden minskar världen över och intensivjordbruket har visat sig vara en av huvudorsakerna till negativa trender som till exempel förluster av insekter och fåglar.
– Jordbruket upptar globalt mer än en tredjedel av vår landyta, så kopplingar mellan jordbruk och minskad biodiversitet har oerhört stor betydelse, säger Christel.
Minskad markbördighet en annan viktig faktor
En annan aspekt som är viktig för hela världens livsmedelsförsörjning är jorderosion och minskad markbördighet. Dessa orsakas ofta av ohållbara jordbruksmetoder och det är något som sällan beaktas i LCA-studier. Christel Cederberg menar att man därför ofta missar fördelar med ekologiska odlingsmetoder där man har bättre växtföljder och naturlig växtnäring.
– Matproduktionen måste bli mer hållbar. Det är förstås en stor utmaning och det behövs både metoder för att utvärdera miljöpåverkan från jordbruks- och matproduktion och att de åtgärder som föreslås genomförs. I projektet undersöker vi olika metoder för att mäta flera miljöaspekter och diskuterar om vi kan integrera olika metoder för att få en bättre helhetsbild av jordbrukets och matens miljöprestanda.
Det finns inga enkla beskrivningar av varors miljöpåverkan
I projektet har forskarna undersökt hur olika metoder mäter och om mätningarna överlappar eller kompletterar varandra.
– En sådan bedömning ger en komplicerad bild, samtidigt som det finns en efterfrågan från konsumenterna på enklare beskrivningar av hur varor påverkar miljön och klimatet. Den efterfrågan är svår att möta. Många vill ha enklare beskrivningar, men det går inte. Det blir konflikter. Exempelvis krockar biologisk mångfald och klimatavtryck. Det är viktigt att visa på att det finns en risk för att vi fattar beslut på ett för litet underlag.
Bra jord avgörande för vår livsmedelsförsörjning
Christel Cederberg tycker ändå att det nu finns ett större intresse för att öka bredden. Biologisk mångfald lyfts allt oftare i politiska sammanhang. Och det viktiga området markkvalitet – att odla så att vi behåller bördigheten – lyfts nu in i EU:s ”Mission” arbete, där arbete mot friska jordar är ett huvudområde. Detta gläder Christel som menar att det är avgörande med bra jord för framtidens livsmedelsförsörjning. Men frågan har ännu inte nått den breda allmänheten.
– Om man går in i en stor matbutik så har man ingen aning om vilka produkter som har medverkat till försämrad markkvalitet, t ex genom omfattande jorderosion. Marken är vår viktigaste resurs, avslutar Christel.
