SLU-nyhet

Tröga generationsskiften höjer medelåldern och ger problem på sikt

Publicerad: 08 mars 2024
handskakning

Säljare och köpare av åkermark blir allt äldre. Sedan 2014 har genomsnittsköparen blivit fyra år äldre, 51 år. Genomsnittssäljaren har i sin tur blivit två äldre, 66 år. Det går alltså allt trögare med generationsskiften i lantbrukssverige, hur ska trenden vändas? Ludvig & Co:s rapport Åkermarkspriser 2023 ger anledning till reflektion.

Sebastian Remvig, projektledare på SLU Kompetenscentrum företagsledning, intresserar sig mycket för generationsskiften, både i sitt arbete på SLU och som ledamot i LRF Ungdomen. Han fick tre frågor att svara på.

Varför går det allt trögare med generationsskiften?

- Forskning visar att unga har problem med att få tillgång på tillräckligt kapital för att ta över gårdar. Varför det är så kan ju ha många orsaker men grundproblematiken handlar om att marknadsvärdet på en fastighet är högre än avkastningsvärdet. Dvs du betalar mer för gården än vad den klarar av att bära ekonomiskt. Detta kan vara på grund av att man räknar med en värdeutveckling eller för att man har haft lägre räntor än kalkylränta. Nu när räntorna gått upp kanske det till viss del rättar till sig men då blir det i stället svårare att klara av de högre ekonomiska kraven.

Vad betyder det för näringen?

- På kort sikt får vi en äldre lantbrukarkår, enligt forskning leder det till mindre innovation och lägre ekonomiskt utfall. På längre sikt skapar det ett kompetensförsörjningsproblem när många lantbrukare slutar samtidigt.

Kommer trenden att fortsätta?

- Svårt att säga. Flera länder i EU har lyckats vända trenden och föryngra sin lantbrukarkår. Vårt mål är att försöka göra fallstudier på de länderna och kunna se om det är något vi kan plocka med oss därifrån.

Finns det någon mekanism som kan vända trenden?

- Det finns det säkerligen men exakt vad det är har inte jag svaret på i alla fall. En utmaning är att generationsskiften har väldigt många påverkande faktorer. En studie på europeiska lantbrukare visar att det finns åtminstone 14 stycken faktorer. Då blir det inte en enskild mekanism som kan lösa alla problem. Ska man lösa problemet behöver sannolikt en samling av mekanismer implementeras.