Äppelblommorna slår ut i fruktodlingarna på Grönsöö slott utanför Enköping i Uppland. Det är 18 maj och “Fascinerande växters dag”. Slottets kafé och utställningar har just öppnat för säsongen, solen skiner och det fläktar lätt från sjön.
– Vi ligger lite efter med blomningen här jämfört med i Uppsala, det beror på Mälarens kalla vatten, säger Jacob von Ehrenheim som driver odlingen.
Äppelträdens tidpunkt för blomning, mognadstid och härdighet är några av de viktiga egenskaperna när det gäller att utveckla äppelsorter för odlingar i hela Sverige. Fruktkvalitet, smak, avkastning, lagringsduglighet och motståndskraft mot fruktträdskräfta är också viktigt.
– De gamla lokalsorterna har i stort sett försvunnit ur dagens produktionskedja. Det beror på att de står emot sjukdomar för dåligt och är svåra att hantera efter skörd. Det är en utmaning för oss som odlar äpplen att hitta sorter som är resistenta mot svampangrepp och som ger en skörd som går bra att hantera i alla led fram till butik. De här problemen har funnits under lång tid nu, förklarar Jacob von Ehrenheim.
Framtidens äpplen
SLU Grogrund studerar äpplenas genetik och egenskaper. Forskaren Jonas Skytte af Sätra är koordinator. De senaste tjugo åren har det skett väldigt stora framsteg inom forskningen om äpplets genetik, och Jonas Skytte af Sätra har blivit starkt engagerad i den utvecklingen. Han skapar någonting som liknar mosaiktavlor över önskvärda och icke önskvärda variationer i arvsmassan hos äpplesorterna.
Han förklarar skillnaden mellan klassisk växtförädling av äpple och växtförädling med nya urvalsmetoder.
– När växtförädling bedrivs på klassiskt vis baserar man urvalet på egenskaper som går att observera, utan att veta vilka variationer i arvsmassan som ligger bakom egenskaperna. Man behöver göra tusentals korsningar och driva upp och utvärdera ungefär 100 000 plantor av äpple för att hitta en individ som går att marknadsföra för kommersiell odling efter uppförökning. Med nya metoder tar vi hjälp av genetisk information. Vi kan öka precisionen i valet av föräldraplantor och lägga krut på att utvärdera växterna som har störst sannolikhet att ha bra egenskaper.
SLU Grogrund bygger upp en infrastruktur för en effektiv växtförädling av äpple.
– Det övergripande målet är att etablera verktyg och processer som möjliggör en effektiv växtförädling i det svenska äppelprogrammet så att det kan fortsätta leverera odlingsvärda och klimatanpassade äppelsorter till svenska äppelodlare, säger Jonas Skytte af Sätra.
Nyligen var Jonas Skytte af Sätra med och anordnade en ”äppeldag” för diskussioner om svensk äppelodling. Det handlade till exempel om SLU:s pomologikurser, demoanläggningar för strategier för att hantera extremväder, val av grundstammar, produktion av äppeldrycker och strategier inom sortutvecklingen.
– Samverkan mellan forskare, odlare och livsmedelsindustri behövs för att stärka den svenska fruktodlingen. Utvecklingen av nya sorter är en viktig pusselbit för en hållbar och konkurrenskraftig äppelproduktion, säger Jonas Skytte af Sätra.
