Förbättrad välfärd för suggor i grupphållningssystem

Det pågår en övergång från individuell uppstallning till grupphållning av dräktiga suggor i Europa. Smågrisproduktionen är uppbyggd på omgångsuppfödning där stabila suggrupper behålls över flera kullar. Så småningom är det dock nödvändigt att rekrytera nya gyltor in i dessa grupper. Grupphållning av suggor har tydliga djurvälfärdsfördelar, t.ex. får suggorna möjlighet att rör sig fritt och utföra viktiga naturliga beteenden, men risken för att suggorna skadar varandra allvarligt är också högre i dessa system.

Aggressiva beteenden är viktiga normala beteenden hos grisar och speciellt viktigt under utvecklingen av hierarki i en ny grupp. Slagsmål efter introduktion av nya suggor i redan etablerade suggrupper resulterar ofta i allvarliga skador, vilket ibland leder till avlivning. Detta är således inte bara ett välfärdsproblem för suggorna, utan även ett ekonomiskt problem för producenterna när de tvingas ta ur suggor ur produktion tidigare än planerat. Utvecklingen av grisars sociala förmåga och förekomsten av skadliga aggressiva beteenden påverkas bl.a. av djurens sociala miljö under uppväxten och grisarnas genetiska bakgrund. Det långsiktiga målet med projektet är att utveckla hållbara och för grisnäringen relevanta uppfödningsstrategier för ökad välfärd hos gyltor som ska hållas i grupphållna system senare i livet. Vi kommer studera skillnader mellan raser som indirekt selekterats i grupphållnings- eller individuellt uppstallade system samt effekter av gyltornas sociala miljö under uppväxten. Vi kommer utvärdera kort- och långsiktiga effekter på utvecklingen av gyltornas sociala förmåga, hälsa, välfärd, reproduktion och produktion från födseln till gyltornas andra dräktighet. Resultaten från studien är ett viktigt bidrag till utvecklingen av grupphållna system; att använda grisar som är genetiskt och beteendemässigt lämpliga för grupphållningssystem.

Ansvariga forskare

• Anna Wallenbeck, telefon: 018 674504
• Linda Marie Hannius, telefon: 018 71683​