Hur påverkas lamm av att övernatta på slakteriet?

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lamm påverkas av att övernatta på svenska slakterier. Frågeställningen var om djur som övernattat på slakteriet får en lägre slaktvikt än om de slaktas på ankomstdagen. Det skulle i så fall innebära lägre intäkter för producenterna, sämre utnyttjande av slakteriernas resurser och försämrad produktkvalitet.

Genomförande
Totalt samlades data in från 693 lamm från en kommersiell gård. För varje djur erhölls följande information: om det slaktades från stall eller bete, levande vikt före slakt, vilket slakteri, om djuret övernattade på slakteriet eller slaktas på ankomstdagen, slaktvikt, formklass och fettklass. Samtliga djur i studien slaktades på samma slakteri, därför finns det ingen eller liten skillnad i transporttiden. Tyvärr fanns inte information om ras eller kön för alla lamm så vikten av dessa parametrar har inte kunnat undersökas. Då lantbrukaren inte tog tillbaka några skinn fanns heller ingen information om eventuella skador på skinnen.

Resultat
Av de 693 lammen var 338 st uppfödda på bete och 355 uppfödda på stall. Totalt övernattade 63 % på slakteriet. För de som kom från bete blev andelen övernattade 70 % och för de som kom från stall var det 56 %.

För de lamm som kom från bete så fanns det inga signifikanta skillnader i levandevikt, slaktvikt, form- eller fettklass. Det var dock en något lägre slaktvikt (17,7 vs 17,3 kg) för de lamm som slaktats på ankomstdagen vilket ledde till ett signifikant lägre slaktutbyte (slaktvikt som en andel av levandevikten; 40,4 vs 41,4 %). Om vi tittar på de lamm som kom från stall så kunde vi, trots en högre levande vikt på de djur som övernattade (42,5 vs 41,4 kg), inte se någon skillnad i slaktvikt mellan de två grupperna. Detta ledde till att slaktutbytet blev 1,5 % lägre för de djur som övernattat (41,5 vs 43,0 %). Övernattning eller inte gav ingen skillnad i formklass men fettklassen blev lägre för de djur som övernattat (6,5 vs 7,0).

Diskussion
Övernattning eller inte på slakteriet gav skillnader i slaktutbyte. Resultatet skilde sig dock åt beroende på lammen var uppfödda på bete eller på stall. För de betesuppfödda ledde övernattning till ett slaktutbyte som var 1 % högre än för de som slaktats på ankomstdagen medan det blev tvärtom för de stalluppfödda där övernattning ledde till ett 1,5 % lägre slaktutbyte. Vad denna skillnad beror på är svårt att utläsa från denna studie då materialet var väldigt heterogent vad gäller ras/raskombination, kön, ålder etc. Betesuppfödda lamm blir generellt sett äldre än stalluppfödda lamm och man har i tidigare studier sett att slaktutbytet blir lägre ju äldre djuren blir. Det kan också vara skillnad mellan olika raser hur de reagerar på transport och övernattning. I Australien har man sett att merinofår och merinokorsningar är mer stresskänsliga än olika köttraser.

Oavsett vad som orsakade skillnaden slaktutbyte så kan vi konstatera att en skillnad på 1,5 % ger ekonomiska genomslag, oberoende av om övernattning leder till högre eller lägre slaktutbyte. Under 2015 slaktades 255 501 får och lamm i Sverige. Om vi antar att 60 % av dessa övernattar på slakteriet och att levandevikten i genomsnitt är 45 kg så leder detta till en total skillnad på lite drygt 100 000 kg kött/år till ett värde av drygt 4 miljoner kr (baserat på ett avräkningspris på 41,50 kr).

Projektet finansieras av Stina Werners fond och Stiftelsen lantbruksforskning.

Ett examensarbete pågår inom projektet.

Kontaktperson: Katarina Arvidsson Segerkvist