Inverkan av tidig kolonisering av tarmflora på beteende hos gris - studie av mikrobiota-tarm-hjärn-axeln

Senast ändrad: 26 januari 2024
Foto: Grisar med nummer på ryggarna nosar på person i boxen.

I naturen har grisar en varierad diet, och smågrisar exponeras tidigt för många olika typer av bakterier. Detta ger en rik variation i tarmfloran. Inom produktionen utfodras dock grisarna med standardfoder och lever i en "ren" miljö, vilket gör att tarmfloran blir mindre varierad och får en förändrad balans. En mer mogen mikroflora accelererar tarmens mognad, vilket minskar risken för tarmrelaterade hälsoproblem efter avvänjning hos smågrisar.

Syftet med detta projekt är att identifiera strategier som stimulerar bl a födosöksbeteendet hos smågrisar tidigt i deras liv och därmed initierar tidig mognad av tarm och tarmfloran.

Fodrets sammansättning påverkar tarmens och tarmflorans egenskaper Effekten av foderintag tidigt i livet studeras här genom att ett oralt tillskott av pro- eller prebiotika ges till smågrisarna. Vår arbetshypotes är att tarmflorans koloniseringsmönster har långsiktiga effekter på tarmens jämviktstillstånd, vilket påverkar grisens beteende genom interaktioner mellan mikrobiota-tarm-hjärna. Vi kommer att undersöka detta genom dokumentation av tarmens mikrobiota, kognitiva tester, och observationer av grisarnas tillväxt, hälsa och beteende. I en parallell studie kommer vi också att undersöka förhållandet mellan tarmens mikroflora och svansbitning. En förbättrad tarmflora hos smågrisar skulle kunna minska förekomst av smågrisdiarré och svansbitning, vilket förbättrar grisens välfärd. Detta kan dessutom att bidra till en minskad användning av antibiotika. Denna studie finansieras av Formas och Stiftelsen lantbruksforskning och är en del av Excellenscentrum för djurvälfärd.

Kontakt: Else Verbeek

Fakta:

Publikationer
Övrigt