Förbättrad estimat och reduktion av lustgasemissioner och kolinlagring i marken från grödorester (ResidueGas)

Grödorester bidrar med stora tilförslen av kol (C) och kväve (N) till marken och bidrar till nettoväxthusgas (GHG) balansen från marken på olika sätt. Resterna ingår som en nyckelkomponent i nationella emissionsinventeringar för lustgas (N2O) från jordbruket. Resterna är också en stor bidragsgivare till att upprätthålla eller förbättra markens organisk kol (SOC) och N-innehåll och därmed jordens bördighet. Beroende på mängden C och N i grödoresterna och deras bidrag till N2O-utsläpp eller till marken SOC-balans kan resterna öka eller minska GHG-fotavtrycket av agroökosystem. Studier har visat att N2O-utsläpp från N i grödoresterna varierar kraftigt beroende på resternas kvalitet, hantering och marken. Detta återspeglas för närvarande inte i emissionsinventeringar eller sannolikt inte tillräckligt i simuleringsmodeller. Detta gör nuvarande emissionsinventeringer osäkra och i många fall förspända. Brist på kunskap och exakt modellberäkning av N2O-emissioner och SOC-lagring från grödorester begränsar utformningen av förbättrade grödhanteringssystem för minskning av GHG-emissioner. ResidueGas kommer att dokumentera en förbättrad metod för att kvantifiera N2O-utsläpp från hantering av resterna från jordbruksgrödor, inklusive

standarder för uppskattning av mängden N i rester och förbättrade emissionsfaktorer för grödorester, som inkluderar effekter av restkvalitet, förvaltning, mark och klimat på emissionen. ResidueGas kommer vidare att identifiera och kommunicera bästa praxis för hanteringsstrategier av grödorester med avseende på deras netto växthusgaseffekt när det gäller N2O-emissioner och SOC-lagring. Det transnationella team i ResidueGas har den nödvändiga bredden av kompetens på hög nivå för att utföra uppgiften, som omfattar kunskap om relevanta odlingssystem, mätning av växthusgasutsläpp (N2O) och SOC på både fält- och laboratorieskala, tillgång till befintlig data om grödorester och emissioner, kompetens inom biogeokemisk modellering av växthusgasemission och kunskaper om rapportering av växthusgaser på gårds- och nationell skala.