Vilken häst kan springa snabbast?
I den populära och utbredda travsporten är spelreglerna enkla: Vilken häst kan springa snabbast? En utmaning som kräver vältränade atleter; hästar som förbereds för att på travbanan prestera till sitt yttersta. Men idag är travsporten även hårt drabbad av skadade hästar, inte sällan för att träningen varit alltför påfrestande. Det har väckt frågan om hur travhästar egentligen behöver tränas och hållas - för att både prestera väl och vara hållbara?
Forskning - i form av en trestegsraket
Bakom de framgångsrika travhästarna finns noga genomförd träning och utfodring. Parametrar som går att variera mellan olika hästar, och inom olika stallar. Effekterna av olika sorters träning och foder har i en tidigare studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökts, och som en fortsättning på det projektet sjösattes Lisa Johanssons doktorandprojekt.
– Det handlar om den fina balansen mellan att vilja träna travhästar så mycket som möjligt, men samtidigt inte gå över gränsen så att träningen orsakar skador, förklarar doktoranden Lisa Johansson
Att undvika skador hos travhästar är långt ifrån enbart ett sportsligt intresse. Även från hästens perspektiv kan särskilt överbelastningsskador vara både långdragna och tenderar att återupprepas, om hästen en gång väl har drabbats. Skador påverkar alltså både hästens tävlingskarriär och den egna livskvaliteten.
Om den första studien "A forage-only diet and reduced high intensity training distance in standardbred horses : growth, health and performance"
- Genomfördes under åren 2010-2014 av Sara Ringmark, nu unviversitetadjunkt i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
- Undersökte huruvida unga travhästars prestation påverkas av: en diet på enbart grovfoder (helt utan kraftfoder) samt reducerad högintensiv träning.
- Studien följde sexton varmblodiga travhästar under 2,5 års tid vid riksanläggningen Wången i Jämtland. De studerades noggrant vad gällde tillväxt, träning, prestation och hälsa till och med tre års ålder.
- Visade att ingen av de två aspekterna som undersöktes (utfodring med enbart grovfoder av hög kvalitet, samt minskad högintensiv träning) påverkade de unga travhästarnas förmåga att komma till start.
Studien finns att läsa i sin helhet via den här länken.
Markörer för bra respektive skadliga träningseffekter
Men att veta hur mycket eller lite träning varje häst behöver för att utvecklas till sin fulla kapacitet - och samtidigt utan att skadas - är individuellt, och i nuläget ibland en gissningslek. Något som framöver kan komma att ändras.
Under de fem åren av intensiva doktorandstudier har Lisa Johansson på detaljnivå analyserat hur innehåll i blodet hos travhästar förändras av hård träning. Med hjälp av mycket avancerad teknik och oändliga timmar framför datorskärmen har hon analyserat, mätt och kategoriserat beståndsdelarna i blodprover från de sexton travhästar som deltog i förra studien, och genomgick olika typer av träningsprogram. Hästar som nu, 12-14 år efter att blodproven togs, har avslutat sina karriärer och lämnat varierande resultat efter sig.
– Och det är vad som gör det hela så spännande, att vi så småningom kommer kunna jämföra upptäckterna från blodproven med hur väl hästarna faktiskt har presterat! Kanske kan vi då se samband mellan de travhästar som sprungit in miljoner - och höga koncentrationer av X eller Y i just deras blod?
Men för att nå dit krävs först och främst en förståelse för vilka beståndsdelar,, i blodet som har betydelse för vad. Tyder en stor mängd X, Y eller Z på att hästen utvecklas framgångsrikt eller på att den är i riskzoonen för att bli skadad?
– … Och till det är koncentrationen av olika proteiner (samt en annan beståndsdel, metaboliter) det bästa att mäta. För medan DNA ger oss information om hästens genetiska förutsättningar, kan vi genom att läsa av proteiner (kroppens byggstenar) få en ögonblicksbild på hur kroppens uppbyggnad/nedbrytning ser ut just precis just nu, säger Lisa Johansson.
