På den här sidan hittar du lediga examensarbeten som publicerats innan den 1 januari 2024.
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa tillhör sedan den 1 januari 2024 institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd. Alla annonser på examensarbeten som inkommit efter den 1 januari hittar du istället på vår nya sida genom att följa länken nedan.
Antrozoologi
- Interaktioner mellan människor och värphöns i stora flockar på kommersiella gårdar - Lina Göransson lina.goransson@slu.se
- Vad ger djurhälsopersonal för råd till djurägare kring problembeteende? - Lena Skånberg, Therese Rehn
- Relationen mellan hund och ägare - Therese Rehn
- Besökares kunskap och lärande i relation till djur på djurpark – Maria Andersson/Lisa Lundin
- Hur kan vi öka kunskapen om djur i samhället? – Maria Andersson och Jenny Yngvesson
- Lastning av hästar – effekter av människors attityder – Maria Andersson, Anna Lundberg och Jenny Yngvesson
- Djurägares förväntningar och effekter på hantering av djur och deras miljö – Maria Andersson
- Exotiska sällskapsdjur och människors attityder – Maria Andersson
- Exotiska sällskapsdjur och djurhållning – Maria Andersson
- Människor och katters interaktioner på kattcafé – Maria Andersson
- Djur på schemat? - Etologi, djurs välfärd och djurskyddslagstiftning i grundskolan – Maria Andersson
- Rena kor – effekter av djurhållares attityder och strategier – Maria Andersson, Rebecka Westin och Frida Lundmark Hedman
- Grisskötares förhållningssätt och attityder till grisar - Maria Andersson
- Hundägares attityder och kunskap om reaktiva hundar – Maria Andersson
- Kunskap om djur och risk för omplacering – Maria Andersson
- Internationell undersökning om vad ägare uppskattar mest i relationen med sin katt - Therese Rehn
- Internationell undersökning om vad ägare uppskattar mest i relationen med sin hund - Therese Rehn
- Träning av hästar som används i hästassisterade interventioner. Studenten kartlägger hur hästar skolas in och tränas för verksamhet där de ska användas för hästassisterade interventioner och olika former av terapi. Studenten bör vara etolog med goda kunskaper om djurs inlärning och hur man tränar djur i nya situationer. Studenten intervjuar de verksamhetsansvariga och observerar hur hästarna hanteras vid inskolning och träning. Observationerna fokuserar på miljöträning, träning att stå stilla, gå fram, svänga och stanna mm. Studenten behöver ha körkort och vara beredd på fältarbete utomhus - Jenny Yngvesson
- Användning av katt inom äldrevården - Lena Lidfors
- Katt som terapidjur - hur fungerar det? - Lena Lidfors
- Användning av Grön Arena gårdar till hjälp för människor med olika behov - Lena Lidfors
- Besökares påverkan på djur på djurpark – Maria Andersson/Lisa Lundin
- Hur kan vi öka kunskapen om djur i samhället? – Maria Andersson och Jenny Yngvesson
- Effekt av träningsmetod på häst-människa relation - Elke Hartmann
- Ser hästar fram emot interaktioner med människor? Hästars förväntansbeteende som en indikator på känslor - Elke Hartmann
- Lastning av hästar – effekter av människors attityder – Maria Andersson, Anna Lundberg och Jenny Yngvesson
- Djurägares förväntningar och effekter på hantering av djur och deras miljö – Maria Andersson
- Människor och katters interaktioner på kattcafé – Maria Andersson
- Djur på schemat? - Etologi, djurs välfärd och djurskyddslagstiftning i grundskolan – Maria Andersson
- Rena kor – effekter av djurhållares attityder och strategier – Maria Andersson, Rebecka Westin och Frida Lundmark Hedman
- Vad lär sig besökare på djurpark? – Maria Andersson och Lisa Lundin
Etologi
Djuretik
- Vad äter din vovve o din katt? Vilka etiska krav ställs av tillverkare på animaliskt foder till sällskapsdjur, och hur ser det ideala fodret ut, med tanke på djurvälfärds- och hållbarhetsaspekter?- Helena Röcklinsberg
- Vilka djur är värda samhällets skydd? Från vad, varför och hur skiljer sig argumenten i relation till djurslag? Värderingar i djurskyddslagstiftningen och dess förarbeten. Jämförelse mellan den svenska djurskyddslagen från 2018 och den finska djurskyddslagen som kommer 2024, vad gäller etisk grundsyn och fokus - Helena Röcklinsberg
- För 10 år sedan, 2013, skulle EU-direktivet om försöksdjur (Direktiv 2010/63/EU) vara implementerat i alla medlemsstater. Hur har de svenska regelverken kring försöksdjur förändrats på dessa 10 år? Hur ser arbetet mot EU’s mål med utfasning av djur inom forskningen ut? Vilka värderingar kommer till uttryck i förarbeten och regelverk, vilken roll tillskrivs olika organisatoriska system kring försöksdjursanvändning (tex djurskyddsorganen, Sveriges 3Rcenter) och hur ser de på sina uppdrag i relation till direktivet och det svenska regelverket? Vilka värderingar är vägledande? - Helena Röcklinsberg
- Försöksdjursetik och skade-nytta-analys: vilka etiska frågor inkluderas, och vilka hamnar utanför en sådan analys? - Helena Röcklinsberg
- Veterinärutbildningen i Sverige är under omdaning, med lite större fokus på ’mjuka frågor’ än tidigare. Vilken betydelse har undervisning i etik och kommunikation för framtida veterinärers mående och möjligheter till ett hållbart arbetsliv? Belyses i jämförelse med ett antal andra europeiska länders veterinärprogram och veterinärers arbetsmiljö.- Helena Röcklinsberg
- Agronomens/Djursjukskötarens/Etologens/Veterinärens roll som rådgivare (vid tex val av djurhållningssystem, beslut om vårdinsats eller avlivning) – utmaningar och möjligheter - Helena Röcklinsberg
- Swedish consumers' perception and ethical reflection regarding insects as food - Helena Röcklinsberg
- Veterinäretik/djursjukskötaretik: vilka etiska dilemman tycker veterinärer och/eller djursjukskötare i klinisk verksamhet är svårast? - Helena Röcklinsberg
- Veterinäretik/djursjukskötaretik: hur hanterar veterinärer och/eller djursjukskötare etiska dimensioner i enskilda fall? - Helena Röcklinsberg
- Beteskravet för mjölkkor i svensk djurskyddslag ifrågasätts med jämna mellanrum – vilka är argumenten och värderingarna bakom? Vad talar för bibehållet (eller utökat) beteskrav? - Helena Röcklinsberg
- Moralisk stress – hur påverkar det upplevelsen av arbetsmiljön? - Helena Röcklinsberg
- När uppstår moralisk stress inom veterinär- och eller djursjukskötaryrket? - Helena Röcklinsberg
- Vilken etikundervisning ges inom veterinärprogram och/eller djursjukskötarutbildningar i Europa? Kartläggning och reflektion - Helena Röcklinsberg
- Policies för att hantera svåra etiska avvägningar inom veterinär-/djursjukskötaryrket - Helena Röcklinsberg
- Etiska överväganden bakom val av inhysningssystem till häst - Jenny Yngvesson
- Skillnad på djur och djur? Analys av vilka etiska resonemang som ligger bakom olika synsätt på djur med likartad biologisk förmåga inom t.ex. jakt och fårvallning, liksom mellan djur av samma art som används i olika sammanhang och funktioner, t.ex. möss och kaniner. - Helena Röcklinsberg
Djurskydd
- Polishandräckning i djurskyddsärenden – hur, när och varför används det, och hur ser poliser respektive djurskyddshandläggare på syftet med handräckning? Ida Brandt
- Akuta omhändertaganden av djur utanför kontorstid. Hur ser arbetet hos polis respektive länsstyrelse ut i denna typ av ärenden? Ida Brandt
- Hur arbetar åklagarkamrarna med brott mot djur? Kartläggning av kompetensnivå, arbetssätt, utmaningar m.m. Ida Brandt
- 3R vid olika undervisningsmoment i Veterinärprogrammet - Johan Lindsjö och Anneli Rydén, institutionen för kliniska vetenskaper
- 3R i ett vidare sammanhang - kan 3R appliceras på djurhållning/-aktiviteter utanför forskning och undervisning? - Johan Lindsjö
- 3R vid jakt - Elina Åsbjer, Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) - Johan Lindsjö
- Djurvälfärd för vilda djur - ett individperspektiv i en populationsbaserad värld - Johan Lindsjö
- Veterinärens roll i djurskyddsfrågor - samhällets syn och förväntningar - Johan Lindsjö
- Förbjudet att använda, men tillåtet att sälja - kartläggning av försäljning av otillåten utrustning för tama och vilda djur - Johan Lindsjö, Katja Lundkvist, Elina Åsbjer, Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW)
- Spöanvändning vid hopptävling med ponny och häst - Jenny Yngvesson
- Hur mycket rådgivning anser djurskyddsinspektörerna att de får ge? - Lotta Berg
- Optimization of early social environment and its effects on the behaviour and physiology of dairy calves - Daiana de Oliveira
- Beteendeutveckling hos gris – effekt av social miljö under digivningstiden. I ett pågående forskningsprojekt i grisstallet på Lövsta undersöker vi effekter av social miljö under digivning, men även olika sociala miljöer senare under uppväxten, på grisars beteende. Hypotesen är att relevant social träning påverkar utvecklingen av grisars sociala förmågor senare i livet – Anna Wallenbeck
- Övergripande analys av rapporter från offentlig kontroll av djurskydd på slakteri (nöt och gris) - Josefine Jerlström
- Undersöka variationer och associationer mellan djurvälfärd, djurhälsa, slaktflöde och köttkvalitet på slakterinivå- Josefine Jerlström
- Slaktanmärkningar – data från Livsmedelsverket- Josefine Jerlström
- Djurskyddskontroller vid slakt – rapporter från Länsstyrelser, Livsmedelsverket (OV som gör djurskyddskontroller) och Jordbruksverket - Josefine Jerlström
Husdjurens miljö och hälsa (inkl. produktionssjukdomar)
Nöt- och lammköttsproduktion