Var med och bidra till kartläggningen av violgubbens populationer i Sverige

Sveriges miljömål "Ett rikt växt- och djurliv" betonar bevarandet av genetisk variation för att stärka hotade arter, men kunskap om många arters genetiska mångfald – särskilt svampar – är bristfällig. I ett pågående projekt arbetar SLU Artdatabanken tillsammans med Uppsala Universitet med att undersöka en hotad mykorrhizasvamp, violgubbens populationer i Sverige. För att kunna genomföra projektet krävs en storskalig provtagning och genetisk identifiering av violgubbe, och inför hösten ber vi om allmänhetens hjälp att hitta och skicka in torkat material av violgubbe.

I äldre mossiga barrskogar finner du den sällsynta svampen violgubbe Gomphus clavatus. Den trivs i frisk och bördig granskog, på kalkhaltig gärna lerhaltig jord med lågörtsvegetation. Arten förekommer spritt från Skåne i syd till Norrbotten i norr och på Gotland. Sin främsta förekomst har den i östra Svealand, särskilt Uppland, där den är en karaktärsart för gamla näringsrika bondeskogar som ofta har en historik av plockhuggning och skogsbete. Dess förekomst visar på skyddsvärda granskogsmiljöer som hyser andra ovanliga mykorrhizasvampar knutna till gran (Aronsson 2006).

Violgubben bildar ektomykorrhiza med gran och på sina sydligaste lokaler med bok. Den bildar ofta stora ringar eller strängar då fruktkropparna växer på rad. Dess märkliga form och färg gör att den i princip inte går att missta för någon annan svamp givet att den är i god form. Likt en kantarell har violgubben åsar i stället för skivor och fruktkropparna är ofta sammanvuxna, klubbformade eller omvänt koniska med plattad ovansida. På engelska kallas svampen för Pig's ear, grisöra. De blir runt 5-15 cm höga och 10 cm breda. Unga exemplar har en karaktäristisk gråviolett färg och äldre exemplar är guldbrun-bruna på ovansidan. Den bildar fruktkroppar under sensommar och höst och årets första rapporterade violgubbe hittades redan 1 juli av Dennis Nyström utanför Hedemora i Dalarna.

Rödlistning

I rödlistan 2020 bedömdes 438 svampar som hotade, och violgubben som klassades som sårbar (VU), är en av dem (SLU Artdatabanken 2020). Arten hotas av avverkning av skogar med hög bonitet och omfattas av ett eget åtgärdsprogram (ÅGP) (Aronsson 2006). Som en välkänd svamp är den en lämplig art för studier av hotade marksvampar, samtidigt som dess hotstatus gör det viktigt att känna till dess utbredning och ekologiska krav.  En första studie visar att det finns genetisk variation inom arten, men mer forskning behövs för att förstå mönstren.

Därför arbetar vi nu med DNA-baserad artbestämning och populationsanalys för att kartlägga violgubbens populationer i Sverige. För att kunna genomföra projektet behöver vi få in väldokumenterat material för sekvensering. Vi söker nu personer som är ute i skog och mark som skulle kunna hjälpa oss leta efter och samla in exemplar av violgubben. Med hjälp av rapporter och inskickat, torkat material hoppas vi då kunna komma till klarhet hur violgubbens populationer ser ut. Vi är främst intresserade av prover utanför artens kärnområde i Uppland, där vi redan har tillräckligt med material.

Vill du vara med?

Vill du själv ge dig ut i skogen och leta efter violgubbe och samtidigt öka kunskapen om populationer i Sverige? Följ då denna instruktion för insamling och dokumentation:

1. Samla bara fruktkroppar som är i gott skick! Det räcker med att ta en fruktkropp. Om du hittar flera mycel från samma plats är det bra om de hålls isär, t.ex. i olika papperspåsar. Märk kollekten väl med ett insamlingsnummer eller namn så det går lätt att hålla reda på det när du kommer hem.

2. Ta en bild på violgubben där den växer.

3. Ta en bild på växtplatsen.

4. Ta ut en noggrann koordinat för fyndplatsen.

5. Beskriv växtplatsen (vilken typ och ålder på skogen, ris, örtrikt, mossor etc.). Notera också gärna om det var en riklig förekomst med stor ring (uppskatta gärna storleken på ringen), eller en enstaka fruktkropp. Om du kan andra svampar kan du också notera andra arter som växte inom 10-20 m av växtplatsen.

6. Ta hem fruktkropparna, rengör och dela dem i centimetertjocka bitar med en ren kniv. Torka dem varsamt, torktemperaturen får inte överstiga 40 grader. Har du inte svamptork kan platsen ovanför kylskåpet fungera.

7. Lägg kollekten i ett papperskonvolut, en ask eller en plastpåse när den är ordentligt torr.

8. Bifoga följande information:

• Ditt insamlingsnummer följt av:
• fyndplats (landskap, kommun eller socken, fyndplatsens namn, koordinat i valfritt system; går lätt att hämta via google maps eller eniro)
• insamlingsdatum
• information om växtplats, storlek på mycel, intill växande svampar 
• ditt namn och e-postadress

9. Kontakta Elisabet Ottosson via Facebook eller elisabet.ottosson@slu.se för postadress att skicka till och eventuella frågor.

10. Rapportera gärna ditt fynd på Artportalen! Där kan du också lägga in dina bilder på svamparna och växtplatsen.

De inskickade kollekterna kommer att sekvenseras. Materialet kommer sedan att hamna i ett offentligt herbarium och all sekvensdata kommer att göras tillgänglig vid publicering. Slutresultatet kommer att publiceras i form av en vetenskaplig uppsats och en artikel i Svensk Mykologisk Tidskrift.

Tack på förhand för din hjälp!

Referenser

Aronsson, G. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av violgubbe (Gomphus clavatus). Naturvårdsverket. Rapport 5638. 

Naturvårdsverket. 2022. Ett rikt växt- och djurliv – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023. Rapport 7071. 

SLU Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala

Länkar

• Mer om svampar
• Fungaväkteri