Referera till bilder, tabeller och kartor

Sidan granskad:  2026-03-02

När du skriver en vetenskaplig text behöver du referera till de illustrationer som du använder i arbetet. Du måste också följa upphovsrätten. På den här sidan hittar du exempel på hur du refererar till bilder, tabeller och kartor med SLU:s Harvardstil.

Sammanfattning

  • Alla bilder och tabeller ska ha en kort beskrivning som förklarar innehållet och talar om var illustrationen kommer ifrån. För bilder placeras beskrivningen under illustrationen (figurbeskrivning), för tabeller placeras den ovanför (tabellbeskrivning).
  • Bilden eller tabellen ska också ha med en fullständig referens. Referensen kan antingen placeras i:
    • figur- eller tabellbeskrivningen
    • i en separat figur- eller tabellförteckning
    • i referenslistan.
  • Du behöver hänvisa till bilden eller tabellen i den löpande texten så att läsaren kan följa med i ditt resonemang, till exempel: ”Som framgår av figur 1 …”

Det finns många olika referensstilar. Är du osäker på vilken referensstil du ska använda och vad som gäller för just ditt arbete är det bäst att fråga din lärare eller handledare.

Egen bild eller tabell

Om du själv skapat bilden eller tabellen ska du tydligt ange att det är du som är upphovsperson. Det gör du i figur- eller tabellbeskrivningen.

Exempel:

  • Fotograf: Förnamn Efternamn

Du kan också skriva det på titelbladet.

Exempel:

  • Illustrationerna i arbetet är författarens egna om inget annat anges.

Har bilden eller tabellen publicerats tidigare, till exempel i en uppsats, ska du referera till den ursprungliga publiceringen.

Upphovsrätt

Bilder, tabeller och kartor är i många fall skyddade av upphovsrätten. För att använda sådant material i ditt arbete måste du, förutom att referera till källan, också ha tillstånd från upphovspersonen. Du kan också välja material som är fritt att använda, till exempel verk där upphovsrätten har gått ut, eller verk som är licensierat med exempelvis Creative Commons.

Länkar

Vår rekommendation är att i första hand använda beständiga länkar (DOI, URN, URI, Handle ID och motsvarande) om du har med en länk i din referens. En beständig länk är hållbar över tid. Om du har med en vanlig länk (URL) i din referens behöver du förutom länken också ha med det datum du besökte webbsidan.

Exempel för olika typer av källor

Bilder ska ha en figurbeskrivning som är placerad under bilden. Figurbeskrivningen innehåller: 

  • förklarande text som beskriver bilden
  • hänvisning till källan (upphov och årtal) alternativt en fullständig referens till källan.

I exemplen nedan finns det en hänvisning till källan i figurbeskrivningen medan den fullständiga referensen finns i referenslistan eller figurförteckningen. I den löpande texten har man inte någon referens till källan, däremot ska det finnas hänvisning till bilden, så att den får ett sammanhang i ditt arbete.

Den fullständiga referensen ska innehålla, i den mån informationen finns:

  • upphovsperson/organisation  
  • år
  • titel  
  • vilken sorts illustration det är, t ex. [fotografi]  
  • beständig länk, alternativt länk och [datum] då bilden hämtades 
  • licens.

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (År). Titel. [sorts illustration]. Länk [Datum] Licens

Exempel 1: bild som är fri att använda

Bilden i exemplet är så gammal att upphovsrätten har gått ut, och bilden är fri att använda. Det exakta året inte är känt och då skriver man u.å. vilket betyder utan år, istället för ett årtal.

Fågel, illustration ur bok, teckning.

Figur 1. Fågel på en strand. (Åkerberg u.å.)

Den fullständiga referensen till figur 1 skrivs så här:

Åkerberg, N.P. (u.å.). Spräcklig Vipa. : Vanellus Squatarola. Ung Fogel om hösten. [Akvarell]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-94108

Exempel 2: bild som har en Creative Commons-licens

I figur 2 visas ett exempel på en bild med en Creative Commons-licens. När en bild har en CC-licens behöver du ange det både i figurbeskrivningen och i den fullständiga referensen. Du behöver även ha med en länk till licensen, antingen i figurbeskrivningen eller i den fullständiga referensen. Det finns olika licenser som tillåter olika sorters användning, till exempel huruvida man får ändra bilden eller ej. Ta reda på att den bild du vill använda tillåter det du ska använda den till.

Svampar, närbild, foto.

Figur 2. Svampar (ONeal 2009) CC BY-NC-ND 2.0.   

Den fullständiga referensen till figur 2 skrivs så här:

ONeal, C. (2009). Mushrooms. [fotografi]. https://flic.kr/p/7susWa [2020-02-13] CC BY-NC-ND 2.0

Exempel 3: bild som används med upphovspersonens tillstånd

I figur 3 visas ett exempel på en bild som du har fått använda med upphovspersonens tillstånd. Det ska framgå i ditt arbete att du har tillstånd att använda bilden. Detta kan anges:

  • direkt vid bilden, i beskrivningen (tydligast)
  •  i figurförteckningen
  • i referenslistan
  • som en generell kommentar på titelsidan.
Ragdollkatt med blå ögon, foto.

Figur 2. Ragdoll med blå ögon (Persson 2022).  

Den fullständiga referensen till figur 2 skrivs så här: 

Persson, M. (2022). Frasse. [fotografi]. https://flic.kr/p/2nnoXci [2022-05-25] Används med upphovspersonens tillstånd. 

Om bilden hämtas från ett annat verk ska du hänvisa till den ursprungliga källan och även ange den sida där bilden återfinns.

Bilder ska ha en figurbeskrivning som är placerad under bilden. Figurbeskrivningen innehåller: 

  • förklarande text som beskriver bilden
  • hänvisning till källan (upphov och årtal och sidnummer) alternativt en fullständig referens till källan.

Den fullständiga referensens utformning varierar beroende på vilken typ av källa det rör sig om. Du kan se exempel hur man refererar till olika materialtyper på:

Du måste respektera upphovsrätten när du använder bilder från andra verk.

I exemplen nedan finns det en hänvisning till källan i figurbeskrivningen medan den fullständiga referensen finns i referenslistan eller figurförteckningen. I den löpande texten har man inte någon referens till källan, däremot ska det finnas hänvisning till bilden, så att den får ett sammanhang i ditt arbete.

Exempel 1: samma upphovsperson till bild och verk

I figur 1 syns en bild på hur celldelning ser ut. Bilden är från en bok och dess upphovsperson är samma som bokens författare.

Celldelning, svartvit illustration.

Figur 1. Celldelning i enkla steg (Burkett 1914:10). 

I den fullständiga referensen skrivs hela referensen till källan ut, utifrån dess publikationstyp. I det här exemplet är bilden från en bok: 

Burkett, C.W. (1914). The Farmer's Veterinarian. New York: Orange Judd Company https://www.gutenberg.org/files/55366/55366-h/55366-h.htm [2022-05-30] 

Exempel 2: olika upphovspersoner till bild och verk

I figur 2 syns en bild på en tornsvala. Bilden är från en bok. Upphovsperson för bilden är någon annan än författaren till boken. I dessa fall ska bildens upphovsperson vara med i figurbeskrivningen, i stället för bokens upphovsperson.

Svala, akvarell.

Figur 2. Tree swallow (Singer 1977:61). 

I den fullständiga referensen skrivs hela referensen till källan ut, utifrån dess publikationstyp. I det här exemplet är bilden från en bok där författarna inte är samma som upphovspersonen till bilden. Du refererar till den så som till ett bokkapitel:

Singer, A. (1977). Tree swallow [teckning]. I: Scott, V.E., Evans, K.E., Patton, D.R. & Stone, C.P. (red.) Cavity-Nesting Birds of North American Forests. Washington: Forest Service U.S. Department of Agriculture https://www.gutenberg.org/files/49172/49172-h/49172-h.htm [2022-05-30] 

Du kan skapa bilder med hjälp av verktyg baserade på generativ artificiell intelligens. Det är dock viktigt att du undersöker vilka regler som gäller för användning av AI inom din kurs och uppgift, så att du vet om det är tillåtet.

Om du använder en bild som är genererad med AI ska bildbeskrivningen innehålla en kortfattad beskrivning av bilden, samt inom parentes:

  • vilket verktyg som användes för att skapa bilden
  • prompten som användes
  • året bilden skapades.

Exempel

Vit uggla på en gren, AI-genrerad.

Figur 1. En vit uggla har slagit sig ner på en gren. (Bild skapad med Canva från prompten ”A white owl in a green forest”, 2024).

Det behövs ingen fullständig referens till bilden, eftersom den inte går att återskapa eller återfinna.

Om tabellen uppnår så kallad ”verkshöjd” (se Om upphovsrätt) behöver du följa upphovsrätten. Tabeller anses inte alltid vara så originella att de ses som ett verk, och skyddas i de fallen inte av upphovsrätten. Om du är osäker är det bäst att anta att tabellen har verkshöjd och att följa upphovsrätten. Om du endast använder data från tabellen och själv skapar en egen tabell räcker det med att du refererar till källan.

Tabeller ska ha en tabellbeskrivning som är placerad ovanför tabellen. Tabellbeskrivningen innehåller: 

  • förklarande text som beskriver tabellen
  • hänvisning till källan (upphov, årtal och sidnummer) alternativt en fullständig referens till källan.

I exemplet nedan finns det en hänvisning till källan i tabellbeskrivningen medan den fullständiga referensen finns i referenslistan eller tabellförteckningen. I den löpande texten har man inte någon referens till källan, däremot ska det finnas hänvisning till tabellen, så att den får ett sammanhang i ditt arbete.

Exempel

Tabell 1. Detaljerade poäng för respektive företag i fallstudien, på en skala om 0–1000 poäng. Poängen är beräknade utifrån två modeller: 7E-modellen och Triple Bottom Line (TBL)-modellen. (Silva et al. 2024:9) CC BY 4.0

Tabell.

Kartor är skyddade av upphovsrätten och du behöver följa de regler som gäller om du vill återge en karta i ditt eget arbete. Om du använt en kartbild och dessutom lagt till information om till exempel vägar, bebyggelse, vattendrag etc. (geodata) behöver du skriva en referens både till kartbilden och till geodatan.  

Du får utan tillstånd rita en egen karta. Kopierar du kartan eller bara ritar om någon detalj kan det falla inom ramen för plagiat. Om du använder någon annans karta och den inte är fri att använda så behöver du ha upphovspersonens tillstånd.  

SLU har ett avtal med Lantmäteriet som ger studenter och forskare rätt att använda digitala kartor i sina arbeten. Du har tillgång till digitala kartor och geodata från en rad olika myndigheter samt Lantmäteriets historiska kartor från 1600-talet och framåt.   

Referera till dynamiska digitala kartor

Det är svårt att ge generella exempel på hur referenser till specifika kartor du skapar i olika karttjänster på webben ska se ut. Det viktigaste är att du följer upphovsrätten och refererar på ett sätt som gör att din läsare förstår varifrån informationen kommer, och eventuellt kan återskapa den. 

Referensen ska innehålla, i den mån informationen finns: 

  • Utgivare
  • År
  • Kartdetaljer, t ex koordinater eller plats
  • Typ av data
  • [Kartografiskt material]
  • Länk till kartan  
  • Datum du skapade kartan

Referensen skrivs på följande sätt:

Utgivare (År). Kartdetaljer. Typ av data [Kartografiskt material]. Länk [Datum] 

Exempel på referens till dynamisk digital karta: 

Lantmäteriet (2020) Alnarp. SWEREF 99 TM, RH 2000. Flygfoto [Kartografiskt material] https://minkarta.lantmateriet.se [2020-05-11] 

Studenter och anställda har rätt att publicera kartor från Lantmäteriet, SGU, SCB och Sjöfartsverket i självständiga arbeten och i vetenskapliga publikationer. Om du använder dig av en sådan karta ska följande text anges i figurbeskrivningen: Namn på kartan © Myndigheten 

Olika karttjänster har olika användarvillkor. Ta reda på vilka villkor som gäller för den karta du skapat.

Referera till geodata

Sveriges geologiska undersökning (SGU) definierar geodata så här: ”Geodata är digital information som beskriver företeelser som har ett direkt eller indirekt angivet geografiskt läge, till exempel kartdata och registerinformation om geologiska företeelser, men också uppgifter om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning.” Läs mer hos SGU här:

Det är svårt att ge generella exempel på hur referenser till geodata som hämtats från olika databaser ska se ut. Det viktigaste är att du följer upphovsrätten och refererar på ett sätt som gör att din läsare förstår varifrån informationen kommer, och eventuellt kan återskapa den. Kontrollera användarvillkoren för tjänsten du använder, så att du följer deras eventuella riktlinjer.

Referera till tryckt karta

Referensen till en tryckt karta ska innehålla, i den mån informationen finns: 

  • Upphovsperson, t.ex. institution  
  • År  
  • Titel - kursiv  
  • [Kartografiskt material]  
  • Upplaga (om det finns flera upplagor)  
  • Skala  
  • Förlagsort  
  • Förlag  
  • Serie  

Referensen skrivs på följande sätt:

Upphovsperson (År). Titel. [Kartografiskt material]. Skala. Förlagsort: Förlag.  

Lantmäteriverket (2004). Lantmäteriets terrängkarta. 25N SV, Haparanda SV : traktens karta med hus, småvägar och stigar. [Kartografiskt material]. 5. uppl. 1:50000. Gävle : Lantmäteriet.   

Om den tryckta kartan publicerats på webben lägger du till: 

  • Länk.
  • [Datum] när du besökte sidan.

Referera till historisk karta

Historiska kartor saknar ofta uppgift om upphovsperson, utgivare och år. Du kan i de fallen välja att referera på följande sätt.  Ange de kartdetaljer du har, arkiv samt aktbeteckning. Till kartdetaljer räknas till exempel namn på kartan, geografiskt område så som socken och län, lantmätare, skala och år. Vanliga arkiv i Sverige är Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS), Lantmäterimyndighetens arkiv (LMM) och Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK). Om du läst kartan på webben kan du ange länk samt datum när du hämtade kartan.

Fullständiga referensen ska innehålla, i den mån informationen finns:

  • Kartdetaljer, visar vad som är karterat, när den är gjord med mera
  • Arkiv
  • Aktbeteckning
  • Länk
  • Datum

Referensen skrivs på följande sätt:

Kartdetaljer. Arkiv, Aktbeteckning. Länk [Datum]

Exempel på fullständig referens till historisk karta:

Storskifteskarta över Luttra, Luttra socken, Skaraborgs län 1775. Lantmäteristyrelsens arkiv, P137-3:1.