Referera till bilder, tabeller och kartor
När du skriver en vetenskaplig text behöver du referera till de illustrationer som du använder i arbetet. Du måste också följa upphovsrätten. På den här sidan hittar du exempel på hur du refererar till bilder, tabeller och kartor med SLU:s Harvardstil.
Sammanfattning
- Alla bilder, tabeller och kartor ska ha en kort beskrivning som förklarar innehållet och talar om var illustrationen kommer ifrån. För bilder och kartor placeras beskrivningen under illustrationen (figurbeskrivning), för tabeller placeras den ovanför (tabellbeskrivning).
- Bilden, tabellen och kartan ska också ha med en fullständig referens. Referensen kan antingen placeras i:
- figur- eller tabellbeskrivningen
- i en separat figur- eller tabellförteckning
- i referenslistan.
- Du behöver hänvisa till bilden, tabellen och kartan i den löpande texten så att läsaren kan följa med i ditt resonemang, till exempel: ”Som framgår av figur 1 …”
Det finns många olika referensstilar. Är du osäker på vilken referensstil du ska använda och vad som gäller för just ditt arbete är det bäst att fråga din lärare eller handledare.
Egen bild, tabell eller karta
Om du själv skapat bilden, tabellen eller kartan ska du tydligt ange att det är du som är upphovsperson. Det gör du antingen i figur- eller tabellbeskrivningen eller på titelsidan. Exempel:
I figur- eller tabellbeskrivningen:
- Fotograf: Förnamn Efternamn
På titelsidan:
- Illustrationerna i arbetet är författarens egna om inget annat anges.
Har bilden, tabellen eller kartan publicerats tidigare, till exempel i en uppsats, ska du referera till den ursprungliga publiceringen.
Om du utgår från en befintlig karta och gör en egen version så kan det räknas som plagiat om den är för lik originalet.
Upphovsrätt
Bilder, tabeller och kartor är i många fall skyddade av upphovsrätten. När du använder sådant material måste du ha tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Du kan också välja material som är fritt att använda, till exempel verk där upphovsrätten har gått ut, eller verk som är licensierat med exempelvis Creative Commons.
Länkar
Använd beständiga länkar (DOI, URN, URI, Handle ID och motsvarande) när det är möjligt, efter som de är hållbara över tid. Om du har med en vanlig länk (URL) i din referens, eller om du är osäker på om den är beständig eller ej, så behöver du förutom länken också ha med det datum du besökte webbsidan.
Exempel för olika typer av källor
Bilder ska ha en figurbeskrivning som är placerad under bilden. Figurbeskrivningen innehåller:
- förklarande text som beskriver bilden
- hänvisning till källan (upphov och årtal) alternativt en fullständig referens till källan.
I exemplen nedan finns det en hänvisning till källan i figurbeskrivningen medan den fullständiga referensen finns i referenslistan eller figurförteckningen. I den löpande texten har man inte någon referens till källan, däremot ska det finnas hänvisning till bilden, så att den får ett sammanhang i ditt arbete.
Den fullständiga referensen ska innehålla, i den mån informationen finns:
- upphovsperson/organisation
- år
- titel
- vilken sorts illustration det är, t ex. [fotografi]
- beständig länk, alternativt länk och [datum] då bilden hämtades
- licens.
Referensen skrivs på följande sätt:
Upphovsperson (År). Titel. [sorts illustration]. Länk [Datum] Licens
Exempel 1: Bild som är fri att använda
Bilden i exemplet är så gammal att upphovsrätten har gått ut, och bilden är fri att använda. Det exakta året inte är känt och då skriver man u.å. vilket betyder utan år, istället för ett årtal.
Figur 1. Fågel på en strand. (Åkerberg u.å.)
Den fullständiga referensen till figur 1 skrivs så här:
Åkerberg, N.P. (u.å.). Spräcklig Vipa. : Vanellus Squatarola. Ung Fogel om hösten. [Akvarell]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-94108
Exempel 2: Bild med en Creative Commons-licens
I figur 2 visas ett exempel på en bild med en Creative Commons-licens. När en bild har en CC-licens behöver du ange det både i figurbeskrivningen och i den fullständiga referensen. Du behöver även ha med en länk till licensen, antingen i figurbeskrivningen eller i den fullständiga referensen. Det finns olika licenser som tillåter olika sorters användning, till exempel huruvida man får ändra bilden eller ej. Ta reda på att den bild du vill använda tillåter det du ska använda den till.
Figur 2. Svampar (ONeal 2009) CC BY-NC-ND 2.0.
Den fullständiga referensen till figur 2 skrivs så här:
ONeal, C. (2009). Mushrooms. [fotografi]. https://flic.kr/p/7susWa [2020-02-13] CC BY-NC-ND 2.0 https://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.0/
Exempel 3: Bild som används med upphovspersonens tillstånd
I figur 3 visas ett exempel på en bild som du har fått använda med upphovspersonens tillstånd. Det ska framgå i ditt arbete att du har tillstånd att använda bilden. Detta ska anges på minst ett av dessa ställen:
- direkt vid bilden, i beskrivningen (tydligast)
- i figurförteckningen
- i referenslistan
- som en generell kommentar på titelsidan.
Figur 2. Ragdoll med blå ögon (Persson 2022). Används med tillstånd.
Den fullständiga referensen till figur 2 skrivs så här:
Persson, M. (2022). Frasse. [fotografi]. https://flic.kr/p/2nnoXci [2022-05-25] Används med upphovspersonens tillstånd.
Om bilden hämtas från ett annat verk ska du hänvisa till den ursprungliga källan och även ange den sida där bilden återfinns.
Bilder ska ha en figurbeskrivning som är placerad under bilden. Figurbeskrivningen innehåller:
- förklarande text som beskriver bilden
- hänvisning till källan (upphov och årtal och sidnummer) alternativt en fullständig referens till källan.
Den fullständiga referensens utformning varierar beroende på vilken typ av källa det rör sig om. Du kan se exempel hur man refererar till olika materialtyper på:
Du måste respektera upphovsrätten när du använder bilder från andra verk.
I exemplen nedan finns det en hänvisning till källan i figurbeskrivningen medan den fullständiga referensen finns i referenslistan eller figurförteckningen. I den löpande texten har man inte någon referens till källan, däremot ska det finnas hänvisning till bilden, så att den får ett sammanhang i ditt arbete.
Exempel 1: Samma upphovsperson till bild och verk
I figur 1 syns en bild på hur celldelning ser ut. Bilden är från en bok och dess upphovsperson är samma som bokens författare.
Figur 1. Celldelning i enkla steg (Burkett 1914:10).
I den fullständiga referensen skrivs hela referensen till källan ut, utifrån dess publikationstyp. I det här exemplet är bilden från en bok:
Burkett, C.W. (1914). The Farmer's Veterinarian. New York: Orange Judd Company https://www.gutenberg.org/files/55366/55366-h/55366-h.htm [2022-05-30]
Exempel 2: Olika upphovspersoner till bild och verk
I figur 2 syns en bild på en tornsvala. Bilden är från en bok. Upphovsperson för bilden är någon annan än författaren till boken. I dessa fall ska bildens upphovsperson vara med i figurbeskrivningen, i stället för bokens upphovsperson.
Figur 2. Tree swallow (Singer 1977:61).
I den fullständiga referensen skrivs hela referensen till källan ut, utifrån dess publikationstyp. I det här exemplet är bilden från en bok där författarna inte är samma som upphovspersonen till bilden. Du refererar till den så som till ett bokkapitel:
Singer, A. (1977). Tree swallow [teckning]. I: Scott, V.E., Evans, K.E., Patton, D.R. & Stone, C.P. (red.) Cavity-Nesting Birds of North American Forests. Washington: Forest Service U.S. Department of Agriculture https://www.gutenberg.org/files/49172/49172-h/49172-h.htm [2022-05-30]
Du kan skapa bilder med hjälp av verktyg baserade på generativ artificiell intelligens. Det är dock viktigt att du undersöker vilka regler som gäller för användning av AI inom din kurs och uppgift, så att du vet om det är tillåtet.
Om du använder en bild som är genererad med AI ska bildbeskrivningen innehålla en kortfattad beskrivning av bilden, samt inom parentes:
- vilket verktyg som användes för att skapa bilden
- prompten som användes
- året bilden skapades.
Exempel
Figur 1. En vit uggla har slagit sig ner på en gren. (Bild skapad med Canva från prompten ”A white owl in a green forest”, 2024).
Det behövs ingen fullständig referens till bilden, eftersom den inte går att återskapa eller återfinna.
Om tabellen uppnår så kallad ”verkshöjd” (se Om upphovsrätt) behöver du följa upphovsrätten. Tabeller anses inte alltid vara så originella att de ses som ett verk, och skyddas i de fallen inte av upphovsrätten. Om du är osäker är det bäst att anta att tabellen har verkshöjd och att följa upphovsrätten. Om du endast använder data från tabellen och själv skapar en egen tabell räcker det med att du refererar till källan.
Tabeller ska ha en tabellbeskrivning som är placerad ovanför tabellen. Tabellbeskrivningen innehåller:
- förklarande text som beskriver tabellen
- hänvisning till källan (upphov, årtal och sidnummer) alternativt en fullständig referens till källan.
I exemplet nedan finns det en hänvisning till källan i tabellbeskrivningen medan den fullständiga referensen finns i referenslistan eller tabellförteckningen. I den löpande texten har man inte någon referens till källan, däremot ska det finnas hänvisning till tabellen, så att den får ett sammanhang i ditt arbete.
Exempel
Tabell 1. Detaljerade poäng för respektive företag i fallstudien, på en skala om 0–1000 poäng. Poängen är beräknade utifrån två modeller: 7E-modellen och Triple Bottom Line (TBL)-modellen. (Silva et al. 2024:9) CC BY 4.0
Den fullständiga referensen till källan utformas utifrån dess publikationstyp. I det här exemplet är tabellen hämtad från en vetenskaplig artikel:
Silva, D.N., Wehrmeyer, W. & Murphy, R. (2024). Development of a holistic framework for sustainability measurement: A case study of the tea sector. Cleaner Production Letters, 7, 100072. https://doi.org/10.1016/j.clpl.2024.100072 CC BY 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/
Du kan se exempel hur man refererar till olika materialtyper på:
Geodata är digital information om sådant som har en geografisk plats eller position. Det kan till exempel vara kartdata och information om geologiska företeelser, men också uppgifter om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning.
Geodata kan hämtas från olika geodatatjänster på webben. När du använder geodata behöver du följa leverantörens användarvillkor och ange källa. Referera så att läsaren förstår var geodatan kommer ifrån och vid behov kan hitta eller återskapa den.
SLU har avtal med Lantmäteriet, SGU, SCB och Sjöfartsverket som gör att studenter och anställda har tillgång till deras geodata. Du behöver följa deras användarvillkor och referera till källorna, men behöver inte be om lov att använda dem.
Kartunderlag från en eller flera olika källor i en ny sammansatt karta
Här är ett exempel på hur du hänvisar till geodata, hämtat från Lantmäteriets guide:
Du har använt fritidshusområden från 2010 (Statistiska centralbyrån) och brunnar (Sveriges geologiska undersökning) och publicerar en bild där data från dessa källor har sammanställts och visas med GSD-Fastighetskartans topografi (Lantmäteriet) som bakgrund.
Figur 1. Brunnar i anslutning till fritidshusområden (rosa i kartbilden). Brunnar © Sveriges geologiska undersökning; Fritidshusområden © Statistiska centralbyrån (2010); bakgrundskarta: GSD-Fastighetskartans topografi, skalintervall 1:5 000 - 1:20 000 © Lantmäteriet (2015).
Du behöver även skriva fullständiga referenser till kartorna och geodatan.
Du hittar fler exempel här:
Länkar: