Stöd till systematiska översikter

En systematisk översikt har en tydligt formulerad forskningsfråga med fördefinierade urvalskriterier. Systematiska och tydliga metoder för att söka, välja ut och kritiskt bedöma relevant forskning är kännetecknande för arbetet. 

En systematisk översikt har fyra hörnstenar, den ska vara: 

• Omfattande. Det övergripande målet med en sökstrategi för en systematisk litteraturöversikt är att den ska vara omfattande och uttömmande.
• Transparent. En noggrann dokumentation är mycket viktig, där du dokumenterar de val som har gjorts under hela processen.
• Reproducerbar. Dokumentationen är också viktig för att kunna reproducera översikten.
• Utformad för att minimera snedvridning. Genom att söka i flera databaser, inkludera grå litteratur för att undvika publiceringsbias, inkludera fler än ett språk vid litteratursökningen samt att vara minst två granskare vid screeningen.

Vad är skillnaden mellan en systematisk översikt och en litteraturöversikt?

En systematisk översikt undersöker och kartlägger ett ämne ingående genom att använda en vetenskaplig metod med en tydligt definierad och smal forskningsfråga. Ambitionen är att hitta all relevant forskning inom ett avgränsat område. En litteraturöversikt syftar till att ge en bild över den litteratur som skrivits inom ett område. Tanken är att ge en bred förståelse av ett forskningsområde inom ämnet, utan att nödvändigtvis hitta all tillgänglig forskning.

Olika typer av systematiska översikter

• Systematisk översikt: En översikt som syftar till att heltäckande identifiera alla relevanta studier för att svara på en specifik fråga.
• Systematic map (systematisk kartläggning): Kartlägger och kategoriserar befintlig litteratur för att identifiera luckor eller intressanta kluster i forskningslitteraturen, från vilken man kan göra ytterligare översikter och/eller primär forskning.
• Rapid review (snabböversikt): En litteraturöversikt som genomförs systematiskt, men inom en begränsad tidsram och med begränsningar i omfattningen.
• Scoping review: Ibland genomförs en scoping review som ett förarbete till en fullständig systematisk översikt, för att avgränsa den befintliga litteraturen. Den kan också utföras som en kartläggning för att sammanfatta och sprida forskningsresultat.
• Systematiserad översikt: Ett försök att inkludera element från den systematiska översiktsprocessen, men som inte når upp till standarden för en fullständig systematisk översikt.

Tips!
Även om du inte ska göra en fullständig systematisk översikt kan du ändå använda dig av ett systematiskt och strukturerat arbetssätt, inte minst när det kommer till sökning av information. 

Det första steget är att definiera en tydlig och väl avgränsad forskningsfråga. För att frågan ska bli sökbar behöver du identifiera de olika huvudbegreppen i frågan, och sedan skapa olika sökblock. På sidan för söktips kan du läsa mer. 

• Söktips

Använd ett brett spektrum av söktermer för varje begrepp i de olika sökblocken. Du behöver söka med både fritexttermer och kontrollerade termer, som en del databaser har i sökbara ämnesordslistor.

Strukturera din forskningsfråga

Börja med att tänka på vilka olika delar som din forskningsfråga består av. Det finns några olika standardiserade akronymer som kan vara till hjälp. Ett vanligt exempel är PICO: 

• P - Patients, Population or Problem
• I - Intervention or Exposure
• C - Comparison
• O - Outcome

PICO används ofta inom medicin, men fungerar även på andra ämnen. Ibland används inte alla aspekter, utan endast till exempel PIO om jämförelse saknas eller är för vag. 

Alla aspekter passar inte att inkludera i sökfrågan, ett exempel som ofta blir problematiskt är geografiska områden. För att ändå få med dem i urvalsprocessen, får du istället inkludera aspekterna i dina urvalskriterier. Se avsnittet Screening.  

Exempel

• P: Crops of Zea Mays
• I: Cover Crop Treatment
• C: No CCT (comparison with other year or other location)
• O: Yields

Urvalskriterier: 

• Yield records came from corn following a cover crop treatment, and corn following no cover.
• Yields were reported in more than one year or location.
• Enough information was provided to compute study variances.
• The studies were conducted in the United States or Canada.

Exempel taget från: Marcillo, GS & Miguez, FE (2017). Corn yield response to winter cover crops: An updated meta-analysis. Journal of Soil and Water Conservation 72(3): 226-239. https://doi.org/10.2489/jswc.72.3.226   

Tips!
Det finns andra akronymer än PICO, läs mer i Uppsala universitetsbiblioteks guide Systematiska översikter.

• Strukturera din sökfråga med en akronym

Testa din sökning

Välj ut en databas som du testar och finjusterar din sökning i, för att se att den fångar in relevant material, innan du går vidare och söker i alla utvalda databaser. Ett enkelt sätt att testa om sökningen fångar in det du vill hitta, är att välja ut ett antal nyckelartiklar som du bör få med i din sökning. Om de återfinns i resultatet är du på god väg, om inte behöver du gå tillbaka och justera din sökning.

En vanlig uppfattning när systematiska sökningar görs är att träffmängden blir stor, och att mycket av materialet som kommer med är utanför översiktens frågeställning. Det är viktigt att komma ihåg att en systematisk sökning behöver vara tillräckligt bred för att fånga in alla relevanta studier. Det finns studier som visar på att antalet utvalda artiklar efter screening brukar vara cirka 2-4 % av det totala antalet träffar från sökningen, se exempelvis artikeln “Precision of healthcare systematic review searches in a cross-sectional sample”. Upplever du ändå att sökningen ger ett alltför omfattande resultat kanske du snarare behöver gå tillbaka och justera din frågeställning.

Tips!
Glöm inte bort att sökningen och resultatet av den är huvuddelen av datainsamlingen när en systematisk översikt görs.

Precis som i andra delar av forskningsprocessen är det mycket viktigt att du dokumenterar allt du gör noggrant. Din sökprocess måste beskrivas tillräckligt detaljerat för att kunna rapporteras, reproduceras och uppdateras.

För varje databas du söker i bör du dokumentera:

• datum då sökningen genomfördes
• namn på databasen, samt vilken plattform eller leverantör som tillhandhåller den
  din sökstrategi – inkludera de sökord du använde och hur dessa kombinerades i sökningen  
• antalet träffar för varje enskild sökning
• eventuella filter eller begränsningar som används, exempelvis datum, språk, publikationstyper, årtal.

Sökstrategin ska dokumenteras för varje enskild databas och publiceras i en bilaga till den publicerade artikeln. Om bibliotekets sökspecialister utför sökningar sammanställer de också dokumentationen för dessa.

För dokumentation av screeningen är det till stor hjälp att följa ett särskilt protokoll, exempelvis PRISMA, Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses, eller ROSES, RepOrting standards for Systematic Evidence Syntheses in environmental research. Där kan du dokumentera i detalj vilka dokument som sållats bort i vilken del av screeningen, och anledningen. PRISMA har även ett särskilt protokoll för sökstrategin, PRISMA-S 

• PRISMA
• PRISMA-S
• ROSES

Tips!
Dokumentera sökprocessen från dag ett och fortsätt under hela arbetets gång.

Det är viktigt att söka i flera databaser eftersom ingen enskild databas innehåller all information. För en komplett systematisk översikt bör man söka i alla databaser som kan innehålla relevant information, men det är vanligt att utgå från minst tre. Genom att söka i både breda, tvärvetenskapliga och ämnesspecifika databaser har man en bra möjlighet att återfinna olika typer av relevant material.

Web of Science Core Collection och Scopus är två tvärvetenskapliga databaser som rekommenderas.

Här presenteras ett urval ämnesspecifika databaser som SLU har tillgång till:

• CAB Abstracts, CABI
• GreenFile
• Garden, Landscape & Horticulture Index

SLU tillgängliggör väldigt många databaser, du hittar dem alla via Databaser på bibliotekets webbplats.

Tips!
Skapa ett konto på de databaser du använder, för att enkelt spara och återanvända dina sökningar. 

Grå litteratur är olika typer av vetenskapligt framtaget material, som inte är publicerad som en vetenskaplig artikel. Till grå litteratur hör exempelvis avhandlingar, rapporter, preprints, myndighetspublikationer, standarder, årsrapporter, bokslut och policydokument. Att inkludera grått material i en systematisk översikt kan vara viktigt för att i slutändan undvika bias. Beroende på ämne, syfte och mål med översikten är det inte säkert att du behöver söka på grått material också. Oavsett det är det viktigt att diskutera, motivera och dokumentera sitt beslut att eventuellt utesluta grått material. 

Det är oftast svårare att söka grått material på ett lika strukturerat sätt som artiklar. Beroende på var man söker är det heller inte säkert att det går att använda lika avancerade söksträngar. Det är därför extra viktigt att vara tydlig med att beskriva och dokumentera sitt tillvägagångssätt för sökningen av grå litteratur.

Ett urval resurser för att söka grått material:

• BioRxiv. Fritt tillgängligt repositorium över preprints inom biologi.
• Lens. Innehåller olika typer av vetenskapligt material inklusive patent. Fritt tillgänglig.
• Mediearkivet. Nyhets- och pressmaterial inom främst Sverige och Norden. Prenumerationstjänst, kräver att man sitter på campus eller kopplar upp mot VPN.
• Retriever Business. Branschinformation som årsrapporter och bokslut för alla svenska bolag. Prenumerationstjänst, kräver att man sitter på campus eller kopplar upp mot VPN.
• SLUpub. Avhandlingar, rapporter och konferensbidrag från SLU-forskare. Fritt tillgänglig.

När du söker information i flera olika databaser och ytterligare källor är det viktigt att samla allt på ett ställe. Referenshanteringsprogram som EndNote och Zotero är precis vad du behöver i det läget. 

• Läs mer om hur du gör för att komma igång med ett referenshanteringsprogram

Du kommer att ha många dubbletter, och det är viktigt att ta bort dessa innan du screenar och utvärderar dina referenser. EndNote har inbyggd funktionalitet för att rensa dubbletter.  

• Karolinska Institutets biblioteks guide för effektiv dubblettrensning i EndNote

Med screening menas det steg där man utvärderar och gör ett urval av de studier som ska ingå i översikten. För att screeningen ska kunna göras på ett bra sätt är det viktigt att på förhand komma överens om hur man ska bedöma materialet man utvärderar. För att kunna avgöra om en källa ska vara med i översikten eller inte behöver man definiera tydliga urvalskriterier. Dessa inklusions- och exklusionskriterier ska tas fram innan man tittar på sökresultatet. Det är också viktigt att mer än en person screenar sökresultatet, inte minst för att undvika bias.

Det finns olika verktyg att använda sig av under screeningen: 

• CADIMA (Fritt tillgängligt)
• Covidence
• DistillerSR
• EPPI Reviewer
• Rayyan (Fritt tillgängligt).

Tips!
Bibliotekets sökspecialister har erfarenhet av Rayyan och kan hjälpa dig komma igång med det.