Under 1990-talet gick det att se tydliga förändringar i både samhället och skogsägares preferenser. Det fanns alltså ett behov av ett nytt skogligt system för beslutstöd som kunde hantera bredare perspektiv inom skoglig planering. Under början av 2000-talet utvecklades därför Heurekasystemet och har sedan 2009 använts flitigt inom utbildning, forskning, miljöövervakning och praktiskt skogsbruk. Systemet gör det möjligt att testa mängder av olika skogliga frågeställningar och målbilder samt studera framtida scenarier som bygger på frågeställningarna. En ny vetenskaplig artikel berättar mer om hur behovet av Heurekasystemet uppstod, hur det fungerar och hur det använts hitintills. Bland författarna återfinns nyckelpersoner som funnits med från start, nuvarande programchef samt de som idag vidareutvecklar systemet. De drar bland annat slutsatsen att Heureka kan användas till ännu mer.
Olika användare med olika frågor – men det finns mer potential
Heureka används för att planera och fastställa både kort- och långsiktiga planer och skötselstrategier på mer än 50 procent av Sveriges skogsareal. Alla de stora bolagen använder Heureka både för att undersöka olika typer av skötsel och för företagsanalyser. När det kommer till internationell kolrapportering används Heureka för att se på möjliga framtida scenarier. Med jämna mellanrum genomför Skogsstyrelsen nationella konsekvensanalyser som baseras på de sociala och politiska önskemål som finns på Sveriges skogar och vad de kan innebära på längre sikt.
— Det är fantastiskt att se bredden på användning, men det finns ytterligare potential. Inom skogsbruket används systemet idag främst till avverkningsberäkningar men kunskapen kring skoglig analys och planering är långt större än så. Mer än 80 vetenskapliga artiklar där systemet använts inom olika ämnesområden har publicerats sen 2009, säger tidigare programchefen i SHa, Tomas Lämås, som varit med från starten av systemets utveckling.
Några exempel på hur systemet använts i de vetenskapliga artiklarna är att jämföra hyggesfritt skogsbruk med trakthyggesbruk, potential för bioenergi, påverkan av olika skogsägares beteenden, hur rekreation och virkesproduktion kan balanseras och betestryckets effekt på ungskog. En hel del av artiklarna berör olika biodiversitetsaspekter, habitat, frivilliga avsättningar, naturreservats utveckling, buffertzoner för vattendrag, effekter på rennäringen och död ved. Mycket forskning har en tydlig koppling till klimatförändringar som hur kan vi minska skogens känslighet för störningar? Systemet har även legat till grund för forskning om möjliga synergier och avvägningar mellan biodiversitet och ekosystemtjänster.
Heureka kräver en del av användaren men kommer bli mer tillgängligt
De vetenskapliga artiklarna är publicerade inom ett trettiotal olika tidskrifter som täcker in olika forskningsområden och forskningsgrupper inom skogsskötsel, skoglig planering, skogsbruk, ekologi och markmiljö. Systemets design och förmåga gör det till ett mångsidigt och kraftfullt verktyg för att analysera olika frågeställningar som finns inom forskning. Det gör även att systemet kräver en del av användaren.
— Det ligger i sakens natur att komplexa system för beslutsstöd kräver gedigen kunskap hos användaren. Vi har gjort en del satsningar på sistone för att förbättra användarvänligheten av systemet. Samtidigt vidareutvecklar vi Heureka hela tiden för att möta de förändrade kraven som finns på skogen och skogsbruket, vilket ofta ökar komplexiteten. Det är en svår balansgång, säger nuvarande SHa programchef Jeannette Eggers.
Det är viktigt att påpeka att systemet inte kan erbjuda absoluta sanningar. Det är ett verktyg för att få bättre förståelse för olika problem och för att kunna lära sig mer om vilka möjligheter och begränsningar som finns. Heureka har en del begränsningar som är viktiga att ha med sig. Resultat för hyggesfritt skogsbruk är mer osäkra än de för trakthyggesbruk men forskning pågår för att ta fram bättre anpassade tillväxtfunktioner för hyggesfritt. Även arbete med att förbättra klimateffekter i Heureka pågår - både när det gäller förändrad tillväxt på träd och olika störningar som förväntas fortsätta bli både mer allvarliga och frekventa i takt med ökade klimatförändringar.
— Med tanke på hur viktiga och relevanta dessa frågor är och hur stora osäkerheterna är kopplade till dem så välkomnar vi mer samarbete kring forskning och utveckling både inom hyggesfritt och klimateffekter. Ta gärna kontakt för fortsatta diskussioner, säger Jeannette Eggers.
Tomas Lämås, Docent/Programchef SHa