Hållbart fiske kräver djupare kunskap om fiskpopulationer

En av de saker som Stefan Skoglund visar i sin avhandling är att om man inte tar hänsyn till hur lekande fisk rör sig så kan man göra fel uppskattningar av hur många nya fiskar som föds varje år. När han använde sina modeller på data för Östersjölax (Salmo salar) såg han att laxarna när de ska leka inte bara återvänder till sin födelseälv, utan även till den plats i älven där de fötts.

– Delar av de modeller som vi använder i dagens laxförvaltning tar inte hänsyn till spridningen av lax inom en älv och då riskerar vi att introducera fel i våra populationsmodeller, säger Stefan Skoglund, som doktorerat vid institutionen vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

Han tog även fram en metod för att förutse vid vilken storlek och ålder som laxen smoltifierar, det vill säga förändras för att bli redo att flytta från sötvatten till saltvatten.

– I den här studien visar jag att det går att använda längdfördelningen av de yngre åldersklasserna, som kallas stirr, för att skatta ålder och storlek på smolt. Metoden gör det även möjligt att överföra det vi vet från en älv där smolten mäts till en annan älv där bara stirren mäts för att kunna uppskatta längd och ålder på smolt där.

Slutligen tittade Stefan Skoglund på konkurrensen mellan lax och öring (Salmo trutta). Han såg att öring verkar klara sig bättre vid varmare temperaturer, medan lax dominerar när det är kallare.

– I experimentet såg jag att de båda arterna verkar konkurrera med varandra i det första livsstadiet, men att vilken art som var den dominerande varierade mellan experimentåren. Den här skillnaden är troligen temperaturberoende, eftersom det var den faktorn som skiljde mellan de olika åren.

Läs avhandlingen Population regulatory processes in the Baltic salmon (Salmo salar)