Kan rödalgen Asparagopsis taxiformis minska metanproduktionen hos mjölkkor?

Mjölkkornas miljöpåverkan utgörs till stor del av metanutsläppen från deras matsmältning.  Korna som är idisslare har en unik förmåga att omvandla fiberrikt foder till mjölk och kött. Detta är möjligt tack vare alla de mikrober som finns i kons största mage, vommen. Men, det är just denna process där fodret jäses som leder till att metan produceras som slutprodukt. De metanbildande mikroberna, s.k. metanogener, är de som står för hela metanbildningen. Under de senaste decennierna har det satsats mycket på att hitta strategier för att minska kornas metanusläpp och boskapssektorn har identifierats som en nyckelaktör för att minska utsläppen av växthusgaser.

Vid ansökningstillfället för denna studie så fanns enbart resultat från in vitro studier där tillsats av makroalgen Asparagopsis taxiformis i foder gav en betydande minskning av metanproduktionen, en del av studierna visade en minskning med så mycket som 99 %. År 2019 publicerades första studien, från USA, där mjölkkor utfodrats med algen Asparagopsis aramata i 3 veckor. Resultat från denna studie visade att den algen minskade metanproduktionen per kilo foder med upp till 42 %. Studier på växande nötkreatur har visat minskning med omkring 80%. Det är framförallt den aktiva substansen bromoform i rödalgerna Asparogopsis som blockerar metanbildningen hos de metanproducerande metanogenerna.

I detta FORMAS-finansierade projekt så har under våren 2022 avslutat ett tre månaders försök där 30 mjölkkor ingick och 20 av dem utfodrats med två olika inblandingsnivåer av Asparagopsis taxiformis (AT). Vi har mätt metanproduktion, mjölkproduktion och foderintag. Vi har även samlat prover för att analysera smältbarhet av kornas foder samt vomprover för att analysera den mikrobiella sammansättningen. Samtidigt vill vi reda ut om, och i så fall i vilken form, bromofrom och/eller brom hamnar i mjölk, urin eller gödsel. Innan projektstarten var vi inte tillräckligt medvetna om den höga jodhalten som algerna kan innehålla, men jodhalten blev avgörande när vi satte inblandningsnivåerna som hamnade på 0 %, 0.15 % och 0.30 % AT av organisk substans i kornas foderstat. I maj 2022 fick vi ytterligare medel från Olof Claessons fond för att analysera jodhalten i mjölk. Resultat från mjölkkostudien kommer att sammanställas och planeras att presenteras under hösten 2022.

Projektansvarig:

Rebecca Danielsson

Projektgrupp:

Mikaela Lindberg, Melania Angellotti, Sophie Kriszan och Mohammad Ramin