Ur SLU:s kunskapsbank

Span på näckrosorna från luften

Senast ändrad: 30 december 2016
Nackros-130625_28-300.jpg

Om man inte bara har koll på vattenlevande kärlväxter, utan också på mossorna i ett vatten ökar säkerheten i miljöövervakningen, menar SLU-forskaren Frauke Ecke. Vattenvegetationen kan redan nu undersökas med hjälp av drönarbilder, men om några år kan högupplösta satellitbilder tjäna samma syfte.

I inlandsvatten växer det både kärlväxter, mossor och makroalger. Men hittills är det mest kärlväxter, t.ex. näckrosor och nateväxter, som har använts som indikatorer i miljöövervakningen.

Forskaren Frauke Ecke vid SLU är ansvarig för den biologiska kvalitetsfaktorn vattenlevande växter inom forskningsprogrammet Waters. För att öka säkerheten i bedömningarna föreslår hon nu att även mossor inkluderas i undersökningarna i större utsträckning.

- Vattenlevande mossor är mycket viktiga för sjöarnas ekosystem, då de bland annat är livsmiljö för bottenlevande djur, säger Frauke Ecke.

Flygbilder underlättar

Provtagning av vattenvegetation är ofta besvärlig och arbetskrävande och svår att få likvärdig på olika ställen, eftersom den utförs av olika provtagare. Frauke Ecke och hennes kollegor har därför testat att använda högupplösta flygbilder tagna med drönare för att bestämma vilken typ av vattenvegetation som förekommer i en viss sjö.

- Med hjälp av denna metod kan vi också beräkna vegetationens biomassa, säger hon.

Frauke Ecke hoppas på att det är en metod som efter visst utvecklingsarbete kan komma allmänt i bruk redan om cirka fem år.

- Eftersom den tekniska utvecklingen går så fort är det dessutom sannolikt att vi inom några år kan använda högupplösta satellitbilder för landsomfattande övervakning av vattenvegetationen, avslutar Frauke Ecke.

Text: Nora Adelsköld


Kontaktinformation

Frauke Ecke, forskare
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
frauke.ecke@slu.se, 090-7868642, 070-2636155

Sidansvarig: nora.adelskold@slu.se