Provfiske vid kusten med trål

Senast ändrad: 03 januari 2023
Man på båt ute på havet. Foto.

Nationell övervakning av fisk längs västkusten.

Förekomst av torsk och annan bottenfisk längs den svenska västkusten studeras genom bottentrålning.

Undersökningen har pågått sedan 2001 och har utförts med flera olika fartyg: från 2001 till 2008 användes u/f Ancylus, från 2009-2012 användes u/f Mimer och från 2013 och framåt hyrs fiskefartyg in för att undersöka kustbestånden.

Det finns en dokumentation av beståndsutvecklingen i kustnära områden från början av förra seklet fram till 1970-talet, då bottentrålsundersökningar också gjordes.

En hållbar fiskeriförvaltning förutsätter insikter om hur naturliga faktorer och mänsklig aktiviteter påverkar fiskbeståndens storlek. Insikter i lokala variationer är viktiga för att kunna tolka temporala och spatiala skillnader i beståndens status och sammansättning.

Kontinuerliga provfisken är därför nödvändiga för att till exempel kunna utvärdera olika former av fiskevårdande insatser som syftar till att återställa/ upprätthålla bottenfisksamhällets struktur och produktivitet längs den svenska västkusten.

Vid provfiskena före 2013 används en kräfttrål (120 fot) med 70 mm (diagonal) maska i lyftet och med 48 tums Fotötrålbord. Från 2013 används en FiskeTrål Norden med 16 mm maska i lyftet. Trålen dras utefter botten under 30 minuter med en hastighet av 2,5 knop. Noggranna mätningar görs under tråldraget av vattengenomströmning, trålens höjd och bredd med mera för att kunna bedöma att trålen fiskar på ett normalt sätt.

Ca 35 fasta stationer trålas i dagsläget från Marstrandsfjorden i söder till Idefjorden i norr. Trålningarna genomfördes två gånger per år fram till 2009 (maj och oktober), därefter endast en gång per år i oktober.

Minitrålning och akustik

Den minskade provtagningsintensiteten har delvis ersatts med en ny provtagning med en mindre trål och ett mindre fartyg (U/F Hålabben).

Samma stationer som tidigare besöks med undantag för stationer som ligger utomskärs. Dessutom har några nya stationer lagts till, där det tidigare inte gick att tråla med ett större fartyg.

Undersökningen genomförs med en 30 % nerskalad så kallad TV3 trål, en trål som vanligtvis används vid undersökningar i Östersjön.

Till trålen används ett par Thyborön 34 tums typ 2 trålbord.  I lyftet (trålsäcken) används 16 mm (diagonal) maska.

En akustisk (ekolods-) undersökning påbörjades 2009 för att kunna uppskatta förekomsten av lekmogen torsk i Gullmarsfjorden och Havstensfjorden.

I syfte att få tillbaka de tidigare lokala bestånden av torsk och annan bottenfisk har dessa havsområden stängts för nästan alla former av yrkes- och fritidsfiske.

I undersökningen studeras förekomsten av fisk större än 35 cm, vilka anses i huvudsak utgöras av torsk.

Utflyttning av trålgräns

När provtrålningar påbörjades 2001 visade det sig att vuxen torsk, lyrtorsk (bleka), kolja och rödspotta med flera arter förekom i en mycket begränsad omfattning längs västkusten med undantag för Öresund.

Med målsättningen att vända den negativa utvecklingen för bottenfisksamhället vid västkusten samt för att skydda uppväxande fisk och känsliga bottenekosystem beslutade dåvarande Fiskeriverket år 2004 att begränsa fiskeaktiviteten i kustzonen och bland annat flyttades trålgränsen ut från kusten.

Förbud infördes innanför trålgränsen mot både yrkes- och fritidsfiske av torsk, kolja och lyrtorsk under första kvartalet (lekperioden). Därefter har skyddsbestämmelserna ytterligare skärpts.

Havfiskelaboratoriets provtrålningar visar dock inte på någon återhämtning i Skagerrak eller Kattegatt för åren 2004-2009 i områden innanför trålgränsen.

Situationen för bestånden av bottenfisk längs större delen av västkusten var under år 2009 i stort sett densamma som vid undersökningsperiodens början år 2001.

Allt tyder därmed på att kustfiskbestånden har kollapsat eller lokalt utrotats. Några få lokala, stationära bestånd finns dock kvar vid kusten, t.ex. av torsk i Havstensfjorden och Gullmarsfjorden.

Ett utökat skydd i kustzonen är sannolikt inte det enda villkor som måste vara uppfyllt för att återskapa tidigare tätheter av vuxen fisk.

Det som krävs är att tidigare beteendemönster återetableras genom att fisk på ett framgångsrikt sätt börjar leka i de nu ”fisktomma” områdena. Det är därför okänt hur lång tid som krävs för en eventuell återkolonisering av Skagerraks och Kattegatts kustområden.

Det är emellertid av stor vikt att fisketrycket i kustområdet även fortsättningsvis minimeras så att inte kvarvarande bestånds möjlighet till återhämtning eller återetablering spolieras.


Kontaktinformation

Håkan Wennhage, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
hakan.wennhage@slu.se, 010-478 40 51, 076-133 44 55