Patogena mikroorganismer, läkemedel och antibiotikaresistenta bakterier i akvatisk miljö

Senast ändrad: 03 juni 2016

Projektet startade 2011 och är en del av SLU:s fortlöpande miljöanalys inom programmet Giftfri miljö. Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om i vilken utsträckning antibiotikaresistenta bakterier och sjukdomsalstrande bakterier (salmonella, campylobakter) släpps ut från kommunala avloppsreningsverk i Sverige. Målet med arbetet under de två första åren var även att undersöka vilka vattenlevande organismer som kan utgöra reservoarer för dessa bakterier. De parametrar som har analyserats under samtliga projektår är: antal fekala indikatorbakterier (E. coli och enterokocker), förekomst av patogena mikroorganismer (t.ex. salmonella och campylobakter), samt antibiotikaresistens hos indikatorbakterier och salmonella.

Under 2011 analyserades utgående avloppsvatten från ett antal kommunala avloppsreningsverk i Sverige samt vatten och fisk från reningsverkens recipienter med avseende på förekomst av fekala indikatorbakterier samt förekomst av antibiotikaresistens bland dessa. Sammantaget visade 2011 års studie att antibiotikaresistenta fekala indikatorbakterier släpps ut i ungefär samma utsträckning från samtliga undersökta svenska reningsverk och kan isoleras från vild fisk i recipienterna. 

Under 2012 genomfördes in situ exponering av musslor utanför ett av avloppsreningsverken. Vid fem tillfällen under en 3-veckorsperiod togs prover av musslor och omgivande vatten för analys av förekomst av fekala indikatorbakterier (E. coli, enterokocker), samt förekomst av antibiotikaresistens bland dessa. Resultaten visade att musslorna koncentrerade bakterier och för vissa antibiotikapreparat var frekvensen av resistenta bakterier högre i musslorna än i omgivande vatten. Slutsatserna från de två första åren var att:

  • Antibiotikaresistenta fekala indikatorbakterier släpps ut i ungefär samma utsträckning från samtliga undersökta svenska reningsverk och kan isoleras från vild fisk i recipienterna. Resistensmönstret i fisken var snarlikt det för vattnet.
  • Studier av antibiotikaresistens hos fisk kan vara intressant ur smittspridningssynpunkt. Men, jämfört med fisk är provtagning och analys av vatten enklare att genomföra och mer kostnadseffektivt.
  • Musslorna koncentrerade bakterier och hade större andel multiresistenta isolat än i omgivande vatten.
  • Användning av musslor vid övervakning av indikator- och sjukdomsalstrande bakterier och resistens bland dessa skulle kunna komplettera studier av vatten och fisk.
  • Vattenanalyser av utgående behandlat avloppsvatten och vatten från recipienten bör utgöra huvuddelen i ett framtida miljöövervakningsprogram för spridning av antibiotikaresistenta bakterier från punktkällor, såsom avloppsreningsverk till vattenmiljön.

Baserat på ovanstående slutsatser och för att öka möjligheterna för projektet att komma in i en monitoreringsfas har insatserna från och med 2013 koncentrerats till provtagning och analys av utgående behandlat avloppsvatten samt av vatten från recipienter. Under 2014 har även mer riktade analyser av vattnet gjorts avseende förekomst av några av de största resistenshoten i samhället: ESBL-bildande bakterier samt vancomycinresistenta enterokocker (VRE). Under 2015 planerar vi att fortsätta följa förekomsten av ESBL och VRE i det utgående behandlade avloppsvattnet. Fokus kommer att vara på metoder som möjliggör kvantifiering av dessa resistenser i vattnet.


Projektledare

Stefan Örn, forskare
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU
stefan.orn@slu.se
018-67 11 78

Leif Norrgren, professor
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU
leif.norrgren@slu.se
018-67 12 06