Syftet med detta doktorandprojekt var att få en bättre förståelse för hur utfodring av kosttillskott, som härrör från nya och hållbara källor, påverkar näringsupptag, metabolism och genuttryck och tarmmikrofloran hos regnbåge.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
SLU och Örebro universitet/Grythyttan, utvecklar nu gemensamt metodik för att bättre förstå hur man kan förbättra själva odlingen av fisk, inte bara för mer miljövänlig produktion med hög djurvälfärd, utan också för att producera en råvara av högsta gastronomiska kvalitet.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med detta projekt är att utveckla ett standardiserat bakteriefritt och bakterieassocierat modellsystem för regnbågsyngel för att förstå samspelet mellan nya näringsämnen, försvarssystem och tarmmikrobiota med fokus på att förbättra yngelkvaliteten
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
I ett bakteriefritt djur kan näringsprocesser (och andra processer) studeras separat, utan störningar från de mikroorganismer som annars finns i mag- tarmkanalen hos djur som lever i vanliga miljöer. I vilken utsträckning som den specifika process man vill studera påverkas av mikrober kan sedan undersökas genom att tillsätta en känd mikroflora till testsystemet. Sådana gnotobiotiska system (djur med känd mikrobiell flora) anses vara nödvändiga för utvecklingen av ny kunskap om olika aspekter av nutrition och hälsa.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Nordiskt samarbete ska förbättra förutsättningarna för att utveckla hållbara, mikrobiellt baserade foderingredienser till laxfiskar producerade på olika restprodukter med hjälp av bioteknik.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Det finns över 30000 fiskarter som lever i ett brett spektrum av olika miljöer. Att behandla "fisk" som en grupp är förmodligen ännu mindre meningsfullt än att försöka ta fram allmänna riktlinjer för "däggdjur". I detta projekt kommer vi att fokusera på tre modellarter, det vill säga zebrafisk (Danio rerio), öring (Salmo trutta) och regnbåge (Oncorhynchus mykiss), som representerar fisk i laboratoriemiljö, miljöövervakning respektive akvakultur.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Upp till 20 procent av de laxar som föds upp i fångskap dör innan de når slakt. Oftast sker detta efter att fiskarna utsatts för stress i olika situationer såsom stress efter behandling för laxlus och transporter. Detta är en allvarlig djurvälfärdsproblem och förhindrar utvecklingen av ett etisk och ekonomisk hållbart nordiskt vattenbruk.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektet syftar till att undersöka om och hur röding och regnbågslax kan odlas på ett uthålligt vis i befintliga kraftverksdammar i Norrlands inland – utifrån ett biologiskt, ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Programmet sträcker sig över fem år och är ett samarbete mellan SLU och externa aktörer såsom SVA, branchorganisationen Matfiskodlarna, vattenkraftsindustrin och civilsamhället via Landsbygdsnätverket.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Flera nationella och internationella utredningar har visat att välfärden hos fisk inom vattenbruk i många aspekter är undermålig. Det beror delvis på att det är svårt att bedöma fiskars stress, lidande och välfärd då de saknar många av de beteenden som signalerar negativ stress, sjukdom, smärta och obehag hos andra djurslag.
Projektet kommer att identifiera de främsta faktorerna som påverkar fertilitet hos rödinghanar och bedöma i vilken utsträckning de förklarar den låga reproduktionsförmågan hos svenskodlad röding. Flera parametrar kommer att undersökas, såsom ålder, provtagningstidpunkt under lekperioden och genetik. Slutligen kommer vi att med hjälp av RNA-sekvensering analysera den möjliga effekten av hanarnas reproduktiva dysfunktioner på avkomman.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektet Green Valleys 2.0 är ett EU-projekt om bioraffinering av gräsmarker för att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder. Projektet är ett svenskt-danskt samarbete i Öresund-Kattegatt-Skagerrak området där institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd ansvarar för foder och nutritionsdelen.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Insekter betraktas alltmer som en hållbar proteinkälla i fiskfoder, men vad har konsumenterna för attityder till fisk matade med insekter istället för konventionella proteinkällor?
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Användning av insekter i foder till fisk godkändes av EU 2017. Vilda laxfiskar och andra fiskarter har insekter som del i sin naturliga föda. Att ge insekter som foder till odlad fisk kan vara både miljövänligt och samtidigt förse fisken med de näringsämnen den behöver. Det här projektet undersöker om det går att utfodra regnbåge med levande larver av svart soldatfluga.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Projektets övergripande mål är att ta fram ett tekniskt system för att återta gödsel och foderrester från det kassodlingsbaserade vattenbruket i Sverige.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Akvaponik, som kombinerar fisk- och växtodling, erbjuder ett alternativt sätt att producera animaliskt protein och hälsofrämjande grönsaker. För att skala upp akvaponiska system för primärproduktion krävs fördjupad förståelse om utmaningar i systemet, bl.a. om hur näringsbalansen påverkar växterna utifrån deras behov, förekomsten av växt- och fisksjukdomar samt kvaliteten på det man producerar.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Skörd av vass från åker till kust har många fördelar, både som en miljöåtgärd och som ett nygammalt foder till häst och nötkreatur. Vass kan även användas som jordförbättringsmedel eller som substrat till biogas.
Avslutade projekt
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Syftet med projektet var att utvärdera och jämföra möjligheten att använda öljäst och en mikrobblandning för att ersätta fiskbaserade proteinmjöl i fodret till den marina fisken asiatisk havsabborre (Lates calcarifer), till sötvattensfisken Röd tilapia (Oreochromis sp.) samt till sötvattenlevande jätteräka (Macrobrachium rosenbergii).
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Odling av vildfångad fisk (hållande för stödutfodring), förekommer idag endast i liten utsträckning i Sverige och i Europa generellt. Det finns flera fördelar med att odla vild fisk jämfört med vanligt fiske, t.ex. att man kan få bättre kontroll över produktionskedjan och ökad lönsamhet. Det här projektet undersöker potentialen för odling av vildfångad fisk i Sverige.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Målet med projektet var att ge förbättrade möjligheter till odling av fisken Tilapia genom användning av lokala foderråvaror och därmed bidra till att förbättra näringsförsörjningen för befolkningen i Rwanda.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Målet med detta projekt var att utvärdera och jämföra möjligheten att använda bryggerijäst istället för fiskmjöl i foder till färskvattenfisken röd Tilapia och till jätteräka.
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Vildfångad fisk som hålls i odling och utfodras för tillväxt kan öka lönsamheten för det kustnära fisket, som idag lider av ekonomiska problem. Detta skulle kunna göras med få negativa bieffekter på beståndens status och akvatiska ekosystem. Avgörande är dock att ha kunskap om välfärden för den vildfångade fisken som hålls i odling.
