Lavar - ett samhälle av organismer

Senast ändrad: 16 augusti 2024
Gröna blad på trädstam. Foto

Lavarna är med sina 20-30 000 arter i världen en liten men mångformig grupp, som är en av de mest frekvent använda inom miljöövervakning. Till skillnad från andra grupper är inte lavar egna organismer utan varje ”art” är ett samhälle bestående av åtminstone en sporsäckssvamp, en eller flera grönalger och/eller cyanobakterier, en mängd bakterier och i många fall också en eller flera basidiesvampar. I Sverige finns omkring 2 000 lavar men nya upptäcks varje år.

Historiskt sett uppfattade man en lav som en organism vilken som helst. Under slutet av 1800-talet blev det dock klart att i en lav fanns det en svamp (nästan alltid en sporsäckssvamp) samt en grönalg och/eller en cyanobakterie. Under den senaste tioårsperioden har det också blivit alltmer uppenbart att transporten av ämnen mellan svampen (mykobionten) och algerna/cyanobakterierna (fotobionten) underlättas eller t.o.m. är beroende av bakterier som förekommer i mängd i lavbålen, och att även dessa kan sägas ingå i lavsymbiosen. Nyligen (2017) blev det också klart att den yttre delen av många lavar (barken) är uppbyggd av en eller flera basidiesvampar. Vad är då en lav? Ja, den frågan är fortfarande svår att svara på. Kanske kan man formulera det som att en lav är ett samhälle innehållande en eller flera fotobionter, en sporsäckssvamp, en mängd bakterier och ofta en eller flera basidiesvampar.

Lavar och andra arter

Det finns ytterligare ett stort antal arter av olika organismgrupper knutna till detta lav-samhälle. Vissa är parasiter (dvs. en part som drar nytta av samlevnaden, medan den andra komponen­ten skadas), medan andra har nytta av samexistensen utan att den andra parten påverkas nämnvärt. Yt­terligare andra organismer som fåglar, snäckor/snig­lar, myror och kvalster använder lavarna som skydd, bomaterial, gömställe eller mat. Dessutom hjälper lavarna oss människor med fundamentala ekosystem­tjänster som att tillföra skogsmark näring och förhindra erosion.

Expertkommittén för lavar arbetar, förutom med lavar, även med svampar som växer på lavar. Totalt arbetar vi därför med omkring 2 500 arter.

 

Röda fläcker mot vit mossbotten. Foto

Vindlav Ophioparma ventosa från Härjedalsfjällen. Foto: Sanna Nordström

Fakta:

På SLU Artdatabanken arbetar vi med att kartlägga tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige. Med hjälp av ett stort antal engagerade privatpersoner, yrkesverksamma naturvårdare och expertkommittéer arbetar vi för att samla in och analysera data om Sveriges arter och naturtyper. Tillsammans bidrar vi till en hållbar förvaltning av naturresurser och arbetar för en rik och känd natur.

En nationell rödlista är en sammanställning av arters status och trender inom ett lands gränser. Arterna bedöms med hjälp av ett antal kriterier, som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och populationstrender. Utifrån denna bedömning placeras arterna i olika kategorier.


Kontaktinformation

Göran Thor, lavar
SLU Artdatabanken
goran.thor@slu.se, 018-672419