Acclimatize – fullspäckad dag med inspiration om hur konst och kultur kan hjälpa oss i omställningen till en mer hållbar framtid

Symposiet Acclimatize var den första så kallade Think/Do-tank som genomfördes inom forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication. Idéen föddes på programmets kick-off-möte i januari förra året och har sedan dess utvecklats framför allt mellan Ylva Hillström, intendent på Moderna Museet, Svante H. Tirén, frilansande curator och Hanna Bergeå, forskare inom Mistra Environmental Communication.

Men vi tar det från början.

För några år sedan arbetade Ylva Hillström & Svante H. Tirén tillsammans med ett projekt på Moderna Museet som döptes till Acclimatize. Tanken då var att bjuda in till en öppen och inkluderande kunskapsplats på nätet där konst, kreativitet och klimatfrågan skulle stå i fokus.

– Det finns ett stort engagemang för klimatet som inte riktigt syns och som inte har en självklar plattform. Konsten men också konstens platser spelar en stor roll. Därför skapade vi en digital utställning – Acclimatize, berättar Svante H. Tirén.

Under tre månader kring årsskiftet 2016-2017 kunde alla som ville ladda upp tankar och idéer som berörde klimatkrisen. Bidrag från hela världen och från olika yrkesutövare kom in.

– Museer är kollektiva minnesbanker och har fantastiska förutsättningar att engagera människor emotionellt. Därför är det viktigt att diskutera vilken roll vi har i omställningen till en mer hållbar framtid, säger Ylva Hillström.

Museer vill ta ansvar

Moderator Svante H. Tirén som ensam befann sig på plats på Moderna Museet guidade deltagarna och tittarna under dagen. Han började med att ge ordet till Moderna Museets överintendent Gitte Ørskou som hälsade välkommen. Hon sa bland annat att museer och konst sätter bild och ord på det som är svårt och skapar möjligheter att mana fram känslor. Därför måste konst och museer diskuteras i relation till klimatfrågorna.

Som deltagare kunde man följa symposiet direkt via Youtube eller delta via Zoom där man också fick möjlighet att i mindre grupper diskutera frågor som rör museers roll för omställningen till en mer hållbar värld.

Bland annat diskuterades frågan om vilka hinder som finns för att använda museerna som plattformar för omställningen till en hållbar framtid. Några vittnade om en brist på makt. ”Vi vet att frågorna är viktiga och vi har resurser och möjlighet att arbeta med det inom våra institutioner. Men det känns som att det kanske inte riktigt räknas när allt kommer omkring. Museernas roll blir lite parentetisk. Vi behöver sätta oss i förarsätet och ta plats och göra det vi kan göra.”

Andra tog upp frågan om demokrati och vikten av att verkligen låta alla finnas med. Att inte skapa utställningar för de redan invigda.

Även vilka bilder som används för att illustrera klimatfrågor diskuterades, bland annat med funderingen: ”Hur många fler smältande isberg ska vi titta på? Vi måste repetera men hur ser vi till att ha en bra balans när det blir för repetitivt eller klyschigt?” 

Andra frågor som diskuterades var bland annat hur långt museernas ansvar i hållbarhetsfrågan sträcker sig? Och om det är museernas uppgift att generera svar eller om de enbart ska ställa frågor? Många verkade överens om att det finns ett ansvar som museum att diskutera frågor och att skapa utrymme för reflektion. Ett ansvar som man gärna tar på sig. Men inte ett ansvar att presentera färdiga svar. Museerna vill själva utforska och undersöka och samtidigt hjälpa andra människor att utforska och undersöka.

Reflektion och framåtblickar

Efter presentationer om bland annat hur arbetet inför en utställning går till, hur man kan närma sig hållbarhet med konst på olika sätt och vilken vikt visuell kommunikation har i hållbarhetsarbetet samt ett överraskningsmoment med ett uppträdande av Maia Hirasawa var det dags att knyta ihop säcken.

Gitte Ørskou från Moderna Museet, Hanna Bergeå från Mistra Environmental Communication och Lotten Gustafsson Reinius från Nordiska museet reflekterade tillsammans med moderator Svante H. Tirén över dagen.

Gitte Ørskou reflekterade över förändringen i museets roll. Från att va varit något som mer speglar samhället till att nu vara med och agera mer aktivt för att prägla och förändra samhället till att i framtiden kanske spela en än mer aktivistisk roll. Hon tror också att konsten kommer spela en mycket mer tydlig roll kring klimatfrågor framöver och att konstinstitutioner kommer att bli en naturlig mötesplats eller arena för att möta krisen.

Hanna Bergeå anser att den här dagen har visat exempel på hur man öppnar upp och tänjer på gränserna mellan akademi och kultur och hur man kan ta sig an den här frågan från olika håll. Hon knyter an till Gitte Ørskous kommentar om museernas förändring med att poängtera att även samma sak håller på att ske inom akademin. Det handlar inte längre om att kartlägga utan att ta en aktiv del i att driva förändringar. 

– Framtiden är att vi tar hjälp av varandra ännu mer, att vi ser varandras krafter. Vi ska inte bli ett och samma. Vi har olika kompetenser, uppdrag, resurser och roller. Men vi ska förstå att vi kan hjälpas åt och dra nytta av varandra, säger hon.

Lotten Gustafsson Reinius menar dagen gett henne hopp och påtalar att det finns en vilja för forskning och kultur att samverka och att tiden är mogen för det. Hon ser att museet kan vara ett experimentfält, en av de platser där man tillsammans kan få möjlighet att utforska.

Gitte Ørskou berättar om ett pågående projekt på Moderna Museet.

– Vi har lanserat ett program där vi har satt som ramverk att man inte ska transportera verk. Att låna och samla ihop verk från olika platser är otroligt dyrt och klimatbelastande. Som ett experiment vill vi nu istället erbjuda museet som produktionsplats, berättar hon.

Svante H. Tirén funderar över något som kommit upp på flera håll under dagen: hur  samarbetet mellan museer och konstinstitutioner och även forskning och andra projekt kan bli bättre? Hur vi kan samla aktiviteter som pågår där konst används för att sprida kunskap och känslor kring hållbarhet?

– Jag får en känsla av att vi är redo att experimentera ännu mer. Kanske med hjälp av verktyg vi redan har, avslutar han.

Medskick från dagen kommer att skickas till Kulturrådet som ett inspel kring museers potential i hållbarhetsarbete och vilka förutsättningar som skulle behövas.

Mistra Environmental Communication och Moderna Museet hoppas på att diskussioner om museers roll och ansvar i omställningen till en mer hållbar framtid kommer att fortsätta framöver. Och intresset för den typen av samtal verkar vara stort från deltagarna.

Det sista som hände var en uppmaning från Ylva Hillström att lämna den digitala världen för ett ögonblick. Hon uppmanar alla deltagare att skicka ett vykort till Moderna Museet där du skriver ner en intention som relaterar till hållbarhet, något som du eller din organisation skulle kunna göra eller börja planera för under 2021.

Skicka till :
Att: Ylva Hillström
Moderna Museet
Box 153 82
103 27 Stockholm

Missade du symposiet?

Se symposiet på Moderna Museets webbplats.