Frågor och svar

Senast ändrad: 01 juni 2016

Vilket data finns?

Riksskogstaxeringen startade 1923. Inventeringens resultat kan grovt delas upp i tre delar:

1923-1952 : Två separata länsvisa inventeringar (1923-1929 och 1938-1952) baserade på bältestaxering med kontinuerlig mätning. Under den andra inventeringen kombinerades transektinventeringen med provyteinventering.

1953-1972 : Årlig inventering där 5 års sammanhängande data utgör en fullständig inventering. Provytor är grupperade i trakter. Endast tillfälliga provytor.

1983- : Samma som tidigare tidsperiod men med en kombination av tillfälliga och permanenta provytor .

De grundläggande variabler som samlas in omfattar träddata, provträdsdata, beståndsegenskaper och botten- och fältskikt. Antalet variabler har ökat stadigt och fokus för inventeringen har breddats från ett skogsbruksperspektiv till att inkludera ett brett spektrum av ekologiska variabler. Inventeringen omfattar både direkta mätningar (t ex trädräkning och klavning av brösthöjdsdiameter) och bedömningar (t ex. täckningsgrader för markvegetation)

Hur kan jag få tillgång till provytedata från Riksskogstaxeringen?

Eftersom Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering används data främst för olika typer av skattningar. För vissa typer av analyser är dock information från enskilda provytor nödvändig. Till exempel för kalibrering och utvärdering av fjärranalysdata och kartprodukter samt för olika typer av modelleringar. Ett urval från de senaste årens tillfälliga provytor finns fritt tillgängligt för nedladdning här:

Kontakta oss

Om du behöver äldre provytedata eller andra uppgifter från enskilda provytor vänligen kontakta en av våra analytiker för att diskutera ditt projekt.

Ladda ner data

När började Riksskogstaxeringen att inventera död ved?

Död ved i form av torra och vindfällda träd (som är dugliga som brännved) har inventerats sedan Riksskogstaxeringen startade 1923. En utökad inventering av död ved har pågått sedan 1994 med uppgifter om bland annat trädslag, nedbrytningsgrad, position, lutning och barktäckning.

Ett interaktivt faktablad med uppgifter om död ved finns tillgängligt i vårt TaxWebb-system:

TaxWebb

Varför finns bara RT:s tillfälliga provytor tillgängliga för nedladdning?

En brett spektrum av variabler och detaljerade koordinater för våra tillfälliga provytor finns tillgängliga - något som är relevant t ex fjärranalysapplikationer. Tillfällig provytedata kan hittas här:

Ladda ner data

Vi lämnar inte ut koordinater för våra permanenta provytor, eftersom detta skulle äventyra dataintegriteten. Ett begränsat antal specifika forskningsprojekt har haft tillgång till våra permanenta provytor genom ett sekretessavtal. Om du vill diskutera ett projekt med oss är du välkommen att kontakta en av våra analytiker.

Hur gör jag om jag vill ha tag på äldre provytadata?

Data från den första inventeringen 1923-29 finns tillgängligt via vår hemsida:

Ladda ner data

Temporary plot data from 1953 to 1982 can be obtained by contacting one of our analysts. För mer information om data från åren 1923-1952 kontakta en av våra analytiker eller Anna-Lena Axelsson som är projektledare för inmatningen. För mer information om data från åren 1953 fram till idag kontakta en av våra analytiker.

Vad kostar det att beställa data från Riksskogstaxeringen?

Data och uppgifter från Riksskogstaxeringen är gratis. Många av våra tjänster kan nås direkt från vår hemsida

Skogsdata - vår årliga publikation med officiell statistik

Statistik om Skog - vår online statistikarkiv

TaxWebb - Vår interaktiva webbtjänst där du kan skräddarsy dina egna figurer och tabeller

SLU Skogskarta - En heltäckande skogskarta sammanställs med hjälp av både inventeringsdata och fjärranalys uppgifter.

Vi har även ett team av analytiker som du kan rådgöra med och som kan sammanställa skräddarsydda skattningar eller datauttag på uppdragsbasis. Vi tar ut en hanteringsavgift för att täcka kostnaderna för den tid det tar att sammanställa och kvalitetssäkra ett skräddarsytt uppdrag. Tveka inte att kontakta oss om du vill veta mer.

Inventeras skyddade arealer i Riksskogstaxeringen? Hur hanteras skyddade arealer i analyserna?

Sedan 2003 har Riksskogstaxeringen inventerat inom formellt skyddade områden (Nationalparker, Naturreservat och Naturvårdsområde). För att långa tidsserier ska bli jämförbara inom t.ex. den brukade produktiva skogsmarken skär vi bort det data som ligger inom skyddade områden enligt senaste GIS-skikt från Naturvårdsverket.

Varför redovisas ert data oftast som ett 5-års medelvärde?

Riksskogstaxeringen är designad för att kunna ge tillförlitliga skattningar för län med 5 års inventeringsmaterial. I och med att varje års utlägg är fördelat över hela landet så kan vi även göra skattningar för t.ex .1- eller 3 års material för större geografiska områden i de fall aktualitet är prioriterat eller skattningar med mer än 5 års material (t.ex. 10 år) för områden mindre än län, t.ex. skogsrika kommuner eller kommungrupper.

För vissa generella variabler kan godtagbara årliga skattningar produceras på nationell nivå.

Finns det en bra allmän vetenskaplig referens för Riksskogstaxeringen?

En bra allmän referens till Riksskogstaxeringen är:

J Fridman, S Holm, M Nilsson, P Nilsson, A H Ringvall, G Stahl (2014) Adapting National Forest Inventories to changing requirements - the case of the Swedish National Forest Inventory at the turn of the 20th century Silva Fennica 48: 3. 1095-article. http://www.silvafennica.fi/article/1095

Mer information om hur man citerar statistik och data från Riksskogstaxeringen.

Varför finns bara data från 1983 i TaxWebb?

TaxWebb är vårt interaktiva analyssystem. För närvarande finns data från och med 1983 med i vår analysdatabas som TaxWebb samlar sin information ifrån. Vi har ett pågående projekt för att överföra våra äldre data (främst uppgifter från 1953-1982) till vår analysdatabas och vi hoppas att TaxWebb i framtiden kommer att kunna användas för längre tidsserier.

TaxWebb

Varför kan jag inte få ett per hektar värde för skogsmark för den första inventeringen (1923-29)?

Den första inventeringen var en bältesinventering med kontinuerlig mätning längs ett 10 meter brett bälte. Olika typer av markanvändning registrerades och skogens beståndkaraktärer beskrevs för varje enskilt skogsbestånd, medan de räknade träden registrerades för varje 2 km sektion. Utifrån denna information kan vi inte avgöra hur stor del av den stående volymen som finns på produktiv skogsmark och hur stor andel som finns inom andra markanvändningsklasser.

Hur vet jag vad som är officiell statistik och inte?

Riksskogstaxeringen ansvarar för Sveriges officiella statistik om tillstånd och förändring i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringen publicerar även en rad statistikprodukter som inte ingår i den officiella statistiken. Alla våra produkter som är märkta med följande logotyp är officiell statistik:

Jag har en forskningsidé – vem kontaktar jag?

Tveka inte att kontakta någon av våra analytiker – vi hjälpa gärna till med att utveckla din forsknings idé!

Kontakta oss

Var hittar jag exempel på artiklar som använder sig av Riksskogstaxeringens data?

På vår hemsida hittar du en lista med artiklar och rapporter som använder data från Riksskogstaxeringen:

Publikationslista

Listan innehåller de publikationer som vi känner till - om du har en artikel som du tror ska vara med ta gärna kontakt med oss så lägger vi till den!

Hur har Riksskogstaxeringens design förändrats – är allting jämförbart?

Riksskogstaxeringen har genomgått många förändringar under sin 90-åriga historia och detta gör långsiktiga analyser komplicerade. Många vanliga variabler såsom virkesförråd fördelat på trädslag, beståndsålder, ägoslag och död ved är dock jämförbara över hela tidsserien. Kontakta en av våra analytiker så kan vi diskutera vilka variabler som kan vara till nytta i din forskning.

Kontakta oss


Kontaktinformation

Per Nilsson, Redovisningsansvarig
Riksskogstaxeringen, SLU
per.nilsson@slu.se
090-786 8472

Anna-Lena Axelsson, forskare
Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU
anna-lena.axelsson@slu.se, 090-786 85 91, 070-376 21 71