Om inventeringen

Senast ändrad: 12 mars 2024

Riksskogstaxeringens statistik är en del av Sveriges officiella statistik. Som underlag för statistikproduktionen utför Riksskogstaxeringen en årlig stickprovsinventering av hela Sveriges areal. Riksskogstaxeringen drivs av Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå.

Riksskogstaxeringen 1923-1992

År 1923 startades Riksskogstaxeringen, eftersom man var intresserad av att få en uppskattning av skogens virkesförråd och tillväxt. Sedan dess har vi följt utvecklingen i Sveriges skogar. När den här filmen gjordes 1992 var 70-årsjubileet nära förestående och nu är det inte länge kvar tills Riksskogstaxeringen fyller 100 år.

Här följer en sammanfattning av de fem huvudblock som inventeringen kan delas in i:

Ståndortsinventering
Registrering av variabler som beskriver växtplatsens egenskaper. Uppgifterna används bland annat för att skatta växtplatsens bonitet.

Arealinventering
Registrering av variabler som beskriver det växande beståndet samt utförda och föreslagna åtgärder.

Förrådsinventering
Tillsammans med arealinventeringen är detta Riksskogstaxeringens grundläggande arbetsmoment. Inventeringen ger underlag för skattning av virkesförråd, trädslagssammansättning, åldersfördelning och tillväxt. Praktiskt innebär detta att levande och döda träd på provytan klavas och att ytterligare mätningar och bedömningar görs på provträd och död ved.

Flora- och faunainventering
Inbegriper detaljerad inventering av växter, räkning av blåbär och lingon, samt inventering av specifika objekt, exempelvis hackspettsspår och myrstackar.

Stubbinventering
Den årliga avverkningen uppskattas genom beskrivning av utförda avverkningar och klavning av stubbar.

Design
År 1983 infördes permanenta trakter, dvs. kluster av provytor, i Riksskogstaxeringens stickprovsdesign som komplement till de tillfälliga trakterna. Permanenta trakter medför ökad precision i skattningar av förändringar. Fem års återinventeringsintervall tillämpas för de permanenta trakterna. Två tredjedelar av stickprovet utgörs av permanenta trakter och resten är tillfälliga. Varje år inventeras totalt cirka 11 000 förrådsprovytor, dvs. de ytor som ger underlag för skattningar av virkesförråd och tillväxt. Den sammanlagda provytearealen på produktiv skogsmark är cirka 130 hektar per år, vilket innebär att inte mer än 0,006 promille av den produktiva skogsmarksarealen inventeras årligen. Fältarbetet utförs av 15–16 taxeringslag inklusive ett kontrollag.

Integrerat med Riksskogstaxeringens fältarbete utförs Markinventeringen på permanenta provytor. Där utförs en noggrann beskrivning av mark-förhållandena med tio års återinventeringsintervall. För denna inventering ansvarar Institutionen för Mark och Miljö, SLU, Uppsala. 

Tillgängliggörande av statistiken
Statistik från Riksskogstaxeringen redovisas på vår hemsida, i vår tryckta årsbok Skogsdata och i vetenskapliga artiklar. Dessutom tas resultat fram på uppdragsbasis. Via vårt interaktiva verktyg TaxWebb kan allmänheten göra sina egna analyser och rapporter med statistiken.

Information och nyheter om Riksskogstaxeringen finns på vår hemsida där även statistikarkivet är tillgängligt i ett flertal format via det interaktiva verktyget PxWeb.

 

www.slu.se/riksskogstaxeringen


Kontaktinformation

Cornelia

 

Cornelia Roberge, Programchef
SLU Riksskogstaxeringen, Umeå 
cornelia.roberge@slu.se
090-786 82 75