Tema 1 - Skogsgenetik och framtidens träd

Den konventionella skogsträdsförädlingen har pågått i organiserad skala i Sverige sedan 1940-talet. Steg för steg har förädlarna valt ut, korsat och testat träd för att hitta individer med bra egenskaper för tillväxt, anpassning och kvalitet. Förädlade plantor har slagit igenom på bred front i skogsbruket. Idag kommer ungefär 90 % respektive 70 % av alla tall- och granplantor från fröplantager, där de förädlade träden produceras.

Förädlingsvinsten i de fröplantager som anläggs nu väntas vara ungefär 20-25 % jämfört med oförädlade plantor. Samtidigt ligger fröplantagerna hela tiden ”steget efter” förädlingen. Tiden från att fröplantagen anläggs tills den är mogen att skörda är lång, ofta 15-20 år, och under tiden har förädlingen nått ytterligare längre fram.

Tidsvinst

Ett föräldraträds avelsvärde måste testas genom dess avkommor eller genom kopior i form av rotade sticklingar, en fälttestning som tar tid, och måste få ta tid. För andra grödor än skogsträd, men även för tamboskap, går förädlingen betydligt snabbare. Det hänger naturligtvis ihop med kortare generationstid, men också med att moderna bioteknologiska metoder ger en snabbare urvalsprocess. Markörgener som används för att hitta önskvärda egenskaper på ett tidigt stadium är ett exempel.

Umeå Plant Science Centre har en internationellt ledande roll inom genforskning hos skogsträd. UPSC fick stor uppmärksamhet när man först i världen lyckades kartlägga hela genuppsättningen för ett barrträd - granens. Det var det största genomet som någonsin sekvenserats. Man har också kartlagt en stor del av poppeln och aspens genom, och är även framgångsrika på att kartlägga sambanden mellan gener och egenskaper.

TC4F bidrar i Tema 1 till att knyta samman den konventionella skogsträdsförädlingen med modern bioteknik. Kartläggningen av granens genom ger den grund som behövs för att kartlägga hela den svenska förädlingspopulationen av gran. Den genetiska informationen kommer att öka säkerheten i bestämningen av avelsvärdena. Målet är i första hand att ta fram verktyg  som kan göra förädlingen effektivare.

Aspen är ett annat välstuderat trädslag som används som modellträd av genforskarna. Inom Tema 1 fortsätter pusslet med att sätta samman gener med egenskaper som bladkemi, fenologi, tillväxt och vedegenskaper.

När förädlare tillsammans med genforskare tar fram nya, värdefulla genotyper är det också viktigt att hitta metoder för att kunna massproducera dem. Somatisk embryogenes är den mest lovande metoden. Tema 1 stöttar projekt som bedrivs vid UPSC i Umeå, och har ett nära samarbete med ett annat SE-projekt inom Tema 3, vid SLU i Uppsala.