SLU-nyhet

Kan utsläpp av växthusgaser från organiska jordar begränsas?

Publicerad: 27 april 2017
koldioxidmätning.jpg

Lisbet Norberg har mätt växthusgasutsläpp från dränerade torvmarker och kolrika jordar i en ny doktorsavhandling. Hon såg stora variationer i hur mycket växthusgaser som släpptes ut. Resultaten är viktiga att ta hänsyn till när skötselplaner görs för dränerade torvjordar.

I mitten av 1800-talet dränerades torvmarker för att användas som jordbruksmark. Idag är klimatförändringarna ett stort problem och temperaturen på jorden ökar. Det orsakas främst av utsläpp av växthusgaser, som till exempel koldioxid, lustgas (kväveoxid) och metan, från olika mänskliga aktiviteter.  Cirka 6–8% av de antropogena växthusgasutsläppen i Sverige kommer från dränerade, odlade torvmarker. Därför är strategier för hantering och begränsning av växthusgasproduktion på gårdarna viktiga.

Utsläpp av växthusgaser från jordbruksmarker

Lisbet Norberg har, i en ny doktorsavhandling, studerat växthusgasutsläpp från dränerade torvmarker och organiska jordar som är i aktiv jordbruksdrift. Hon granskade också effekterna av olika odlingssystem, jordtyp och dränering för att identifiera olika alternativ för att minska växthusgasutsläppen från dränerad torvmark.

lisbet-norberg.jpg
Lisbet Norberg har undersökt utsläpp av växthusgaser från dränerade torvmarker och organiska jordar i sin doktorsavhandling. Foto: Gertrud Nordlander.

Stora variationer i växthusgasutsläpp mellan torvmarker

Den övergripande slutsatsen från Lisbets fält- och laboratoriestudier är att det finns stora variationer i växthusgasutsläpp mellan torvmarker, men även inom samma fält och över tid. Inget specifikt odlingssystem kan rekommenderas, med det nuvarande kunskapsläget, som ett bättre alternativ för att begränsa utsläppen av växthusgaser från odlade organiska jordar. Ingen av de undersökta jordegenskaperna kunde kopplas till koldioxidavgången, medan ett lägre pH-värde i jorden gav högre lustgasavgång. Laboratoriestudien visade att redan vid en dräneringsnivå på 50 cm var koldioxidproduktionen maximerad och fortsatt dränering (75 eller 100 cm) gav inte högre koldioxidavgång, samt att alla torvjordar inte påverkades på samma sätt av dränering.

Råd till framtida skötselplaner för torvjordar

– Slutsatserna från avhandlingen är viktiga att ta med i beräkningen när skötselplaner för torvjordar görs framöver. I framtiden behöver vi mer forskning kring de här frågorna för att ha en bättre chans att förutspå de dränerade torvmarkernas utsläpp av växthusgaser, och för att kunna ge rekommendationer om hur jordbruket bör bedrivas på områdena, säger Lisbet Norberg.

Lisbet försvarar sin doktorsavhandling “Greenhouse Gas Emissions from Cultivated Organic Soils.  Effect of Cropping System, Soil type and Drainage” den 19: e maj 2017. Dr Florence Renou-Wilson från School of Biology and Environmental Science, University College Dublin i Dublin, Irland, kommer att vara opponent.

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se