Skogar i norra Sverige används både för virkesproduktion och renskötsel. Det produktionsinriktade skogsbruket i området har lett till allt tätare skogar under de senaste decennierna. Detta har inneburit att förutsättningarna för renskötsel försämrats markant då tillgången på mark- och hänglaven minskat inom renarnas vinterbetesområden. Tidigare forskning på SLU har visat att arealen lavrika skogar minskat med 71 procent sedan 1950-talet. Nu visar ny forskning från SLU hur det går att balansera virkesproduktion och renskötsel för att få en skog som passar båda dessa intressen.
Den samiska renskötseln är ett historiskt arv och nära kopplad till den samiska kulturen, traditionen och välbefinnandet. På mer än halva Sveriges yta har samebyarna av gammal hävd rätt att låta renarna beta oavsett vem som äger skogen. Det leder till en del intressekonflikter mellan renskötsel och skogsägare. Forskare tog därför kontakt med renskötare i Vilhelmina norra sameby och bolag som äger mark i samebyns renbetesområde för att i dialog ta fram olika scenarier för skogsbruk som skulle kunna gynna renens vinterbete. Tre scenarier togs fram, två anpassade till renskötselns behov och ett som motsvarar dagens skogsbruk. Syftet med de två scenarierna anpassade till renskötsel var att framför allt gynna mark- och hänglav. Marklav, som förekommer framför allt i magra tallskogar, kräver mycket ljus så skogarna får inte bli för täta. Att bevara och återställa skogar med marklav kräver därför hårdare röjningar och gallringar. Hänglav förekommer främst i äldre skogar och gynnas av längre omloppstider och en ökad andel hyggesfritt skogsbruk. Andra anpassningar som gjordes var att avveckla contorta och att glesa ut skogar inom renarnas flyttleder vilket ökar renarnas möjlighet att förflytta sig mellan betesområden beroende på årstid.
Snabb ökning av marklav möjlig
Resultaten visade att förändringar i dagens skogsbruk är nödvändiga för att undvika att minskningen i vinterbetestillgång fortsätter.
— Vi fann att anpassningar för renskötseln kan öka arealen med goda förutsättningarna för marklav med 22 % redan inom 15 år. Att fortsätta med dagens skogsbruk leder dock till en fortsatt minskning av marklaven med närmare en procent per år, förklarar Jeannette Eggers som ledde studien.
Bättre förutsättningarna för marklav kräver inte särskilt stora anpassningar av dagens skogsbruk.
— Det krävs inga nya skogsbrukssätt för att bibehålla och öka marklaven – utan främst en anpassning av befintliga metoder såsom röjning och gallring när det gäller tidpunkt, omfattning och intensitet, berättar Torgny Lind, forskare inom skoglig resursanalys.
Hänglaven som förekommer i äldre, täta skogar, gynnas av längre omloppstider och mer hyggesfritt och gick att bibehålla och öka i alla scenarier.
De scenarier som anpassats till renskötsel skulle i jämförelse med dagens skogsbruk innebära en minskning av nettointäkterna från virkesproduktion med 11-22 procent i genomsnitt över en tidshorisont på 50 år. Detta beror på att mer av den avverkade volymen kom från gallringar och volymen sågtimmer var något lägre. Beräkningarna i denna studie berör endast ekonomiska värden av avverkning och inte värdet av tillgången på renbete. Idag krävs en del stödutfodring av renar som bekostas av renägare och som inte skulle behövas i samma utsträckning med anpassningar till dagens skogsbruk.
— Vår studie visar att anpassningar är nödvändiga för att bibehålla den naturbetesbaserade renskötseln. Skogsvårdslagen säger att skogsbruket ska anpassas med hänsyn till renskötsel. Skogsbruket kan därmed antingen fortsätta att vara ett hot mot renskötseln eller erbjuda en lovande framtid. Våra resultat visar både hur det kan komma att se ut om inte skogsbruket förändras, men även hur skogsbruket kan anpassas för en snabb återhämtning av naturbetet, säger Per Sandström, renskötselsexpert på SLU.
Tidsbesparing för båda parter
En annan positiv aspekt av studien är att den kan spara tid för båda parterna.
— Dagens samråd mellan skogsbruket och rennäringen upplevs i många fall som tidskrävande och ineffektiva. Våra resultat kan förenkla och effektivisera processen om de görs om till riktlinjer för hur olika typer av skogar bör brukas för att gynna renskötseln. Dessa riktlinjer skulle, i alla fall till viss del, kunna ersätta dagens årliga beståndsbaserade samråd. Över tid kan det spara tid för båda parter, säger Ulrika Roos, doktorand inom skoglig resursanalys.
Resultaten har presenterats och diskuterats löpande på möten med de involverade samebyarna och bolagen och redan haft viss inverkan. Några av bolagen säger sig ha börjat med hårdare och tidigare röjning och gallring på lavrika marker.
— Det är inte alltid vi får så här snabb tillämpning av forskningen och vi hoppas att detta kommer innebära att trenden med vikande vinterbete vänder uppåt inom kort, säger Jeannette Eggers.
