Effekter av hyggesfritt skogsbruk studeras i nytt projekt

I dag brukas nästan all skog i Sverige med trakthyggesbruk, där skogen efter 60 till 120 år slutavverkas för att sedan åter planteras med träd.

– Slutavverkning och den efterföljande hyggesfasen missgynnar flera skogslevande arter. Vi ser i dag ett allt större intresse från samhället för alternativa skötselmetoder, till exempel luckhuggning och blädning. Förhoppningen är att sådana metoder ska gynna biologisk mångfald och skogens ekosystemtjänster, säger Jörgen Sjögren, forskare vid SLU och den som kommer att leda studien.

Samtidiga studier av artgrupper och ekosystemtjänster

Blädning innebär att de allra största träden avverkas med ett intervall på ungefär vart femte till femtonde år, medan luckhuggning går ut på att man skapar mindre luckor i skogen (se faktaruta nedan). I dagsläget är den samlade kunskapen ganska liten om hur blädning och luckhuggning påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Separata studier har till exempel visat att flera fågelarter gynnas av att små och halvstora träd lämnas i samband med skogsbruksåtgärder, medan lavar som lever långt nere på trädstammar missgynnas av samma åtgärd på grund av att de då skuggas av de lämnade småträden. Vad gäller virkesproduktionen är det svårt att dra några entydiga slutsatser om hur den påverkas av hyggesfria metoder. Vid en sammanfattning av tidigare forskning kring skogens ekosystemstjänster visar en del studier att virkesproduktionen sjunker vid användning av hyggesfria metoder, medan andra studier istället visar på en något ökad virkesproduktion. Blåbärsris gynnas av att fler träd lämnas vid skogsbruksåtgärder.

– Det här pekar på behovet av att studera flera artgrupper och ekosystemtjänster samtidigt när man ska undersöka effekterna av ett nytt skogsbrukssystem, vilket inte har gjorts i någon större skala när det kommer till luckhuggning och blädning. Det vill vi ändra på med vår forskning, säger Jörgen Sjögren.

Studieområden i Sverige och Finland

Forskningen kommer att bedrivas i några svenska och finska skogar, där det redan gjorts vissa studier av arter och ekosystemtjänster i samband med luckhuggning och blädning. Dessa uppgifter kommer att kompletteras med nya undersökningar. Totalt kommer sju olika artgrupper (exempelvis mossor, lavar, skalbaggar och kärlväxter) ingå i studien.

– Att ställa om från en brukningsmetod till en annan kräver att det finns skogar som är både lämpliga och tillgängliga för de nya metoderna. Att kartlägga var i landet det finns sådana skogar är också en del av projektet, säger Jörgen Sjögren.

Blädningsbruk kräver till exempel en skog med träd i alla storlekar, men med betydligt fler små än stora träd; en så kallad fullskiktad skog.

– Med projektet vill vi bidra till ökad kunskap om hur biologisk mångfald påverkas av skötselmetoderna, säger Jörgen Sjögren.