Populära rapporter om naturhänsyn i skogsbruket

Publicerad: 16 augusti 2016 - slu.se
smarthansyn-ingress2.jpg

Vad säger forskningen om hur olika typer av naturhänsyn fungerar för den biologiska mångfalden? Under 2015 och 2016 publicerar vi löpande populärvetenskapliga synteser som ger svar på den frågan. De baseras på en genomgång av mer än 100 vetenskapliga artiklar om naturhänsyn från Norden och Baltikum. De har tagits fram i ett samarbete mellan SLU, Skogforsk och Silvinformation och är en del av forskningsprogrammet Smart Hänsyn.

Publicerat

Naturhänsyn vid avverkning - en syntes av forskning från Norden och Baltikum (181 sidor med synteser och referat av vetenskapliga artiklar)

Synteserna finns också lättillgängliga uppdelat på ämne.

Kantzoner utmed vattendrag

Kantzoner längs vattendrag är inte bara viktiga för vattenmiljön, de är också värdefulla för många landlevande växter och djur. Om man lämnar en bård av träd längs vattendrag ökar chansen att skuggälskande mossor, snäckor och insekter överlever. Trädbevuxna kantzoner kan också fungera som spridningskorridorer.

Pressmeddelandet Naturhänsyn fungerar: Sparad strandskog gynnar mångfald
 

Hänsynsytor: sparade trädgrupper på hyggen räddar många arter

Att lämna kvar grupper av träd på hyggen är en form av naturhänsyn som fungerar. Dessa dungar hjälper verkligen många arter att överleva den kritiska hygges- och ungskogsfasen i skogen. Ytorna måste dock vara stora om gammelskogens arter ska klara sig, men även små ytor fyller en viktig funktion. Det framgår av en vetenskaplig granskning gjord av SLU och Skogforsk.

Pressmeddelande: Sparade trädgrupper på hyggen räddar många arter

Konstgjorda högstubbar viktiga för solälskande insekter

Idag är det standard att lämna höga stubbar på hyggen som en konstgjord naturvårdsåtgärd. När metoden introducerades för 20 år sen visste man inte om den skulle göra nytta. Nu visar en sammanställning av forskningen att högstubbar kan vara viktiga för den biologiska mångfalden och till och med gynna vissa hotade insektsarter.

Pressmeddelanden: Konstgjorda högstubbar är viktiga för solälskande insekter

Död ved ger nytt liv i den brukade skogen

Den döda ved som lämnas som hänsyn på hyggen ger en omedelbar nytta för många arter som är beroende av solbelyst ved. Samtidigt bidrar hänsynen till att den uppväxande skogen får allt mer död ved i olika nedbrytningsstadier. Men, nyttan varierar mellan död ved av olika kvalitet och trädslag, visar en granskning av 26 vetenskapliga studier gjord av Skogforsk och SLU.

 Pressmeddelande: Död ved ger nytt liv i den brukade skogen

Spara asp så sparas många arter

Aspen är värd för minst 1000 vedlevande arter och är ett viktigt trädslag för mångfalden i nordliga barrskogar.  Att spara både levande och döda aspar på hyggen är också en mycket effektiv hänsynsåtgärd vid avverkning. Det visar forskare från SLU och Skogforsk i en rapport om den forskning som har gjorts om denna typ av hänsyn.

Pressmeddelande: Spara asp så sparas många arter 

Dyrast naturhänsyn är inte alltid effektivast

Billiga former av naturhänsyn vid avverkning är ofta kostnadseffektiva. Att spara levande lövträd, döda träd och lågor kostar t.ex. lite, men kan bidra mycket till biologisk mångfald. En åtgärd som är dyr men ändå kostnadseffektiv är att spara nyckelbiotoper. Det visar den forskning som har gjorts om vad man får för pengarna vid olika typer av naturhänsyn.

Pressmeddelande Dyrast naturhänsyn är inte alltid effektivast 

Skogsbruk med naturhänsyn är vanligt runtom i världen

Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom ett antal stora internationella kunskapssammanställningar om naturhänsyn i skogsbruket. De visar att sådan hänsyn är vanlig även i andra delar av Europa, i Nordamerika och i Australien. Den generella bilden är att naturhänsyn ofta har en god effekt på den biologiska mångfalden.

Pressmeddelande Skogsbruk med naturhänsyn är vanligt runtom i världen

 

Fakta:

Naturhänsyn i skogsbruket

För att gynna den biologiska mångfalden lämnar skogsbruket träd och trädgrupper samt sparar och skapar död ved vid avverkning. Sådan naturhänsyn tas vid varje avverkning och finns inskriven i lagen men är också en viktig del i certifieringsåtagandena. En stor del av skogsmarken är idag certifierad. I genomsnitt lämnas ungefär 8 procent av den avverkade arealen som naturhänsyn. Naturhänsyn kompletterar andra typer av naturvård, till exempel frivilliga avsättningar och reservat.

Läs mer om:

Kontaktinformation

Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi
Institutionen för ekologi, SLU
lena.gustafsson@slu.se 018-672747, 070-3022747       

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se