Ur SLU:s kunskapsbank

Campylobacter i kyckling − en risk för humanhälsan

Senast ändrad: 19 maj 2017
kycklingar2.jpg

Campylobacter är den vanligaste rapporterade bakteriella orsaken till mag- tarmsjukdom hos människa i Sverige såväl som övriga Europa. År 2016 rapporterades 11 021 humanfall av campylobacterios i Sverige varav ca två tredejedelar av fallen infekterades i Sverige. Det är 50% fler inhemska fall jämfört med året innan och den högsta siffran sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 1991.

Det faktiska antalet fall av campylobacterinfektioner uppskattas vara ännu högre − ungefär 10 gånger det rapporterade och de direkta, och indirekta kostnaderna kopplade till detta beräknas uppgå till 629 miljoner kr/år. Här ingår kostnader för medicin, sjukvård, rehabilitering och produktionsbortfall vid sjukskrivning  och för de olika följdsjukdomar man kan drabbas av.

Campylobacter tillväxer dåligt i de flesta födoämnen, men den kritiska infektionsdosen, d.v.s. den minsta mängd smittämne som krävs för att sjukdomen ska slå an, är låg. Kyckling och kycklingprodukter anses vara en viktig smittkälla, antingen via otillräcklig värmebehandling eller via korskontamination. Campylobacter kan finnas i tarmen hos kycklingar och ofta i väldigt stora mängder. Kycklingar som är bärare av Campylobacter visar själva inga tecken på sjukdom.

Ett Campylobacterprogram för kyckling har funnits i Sverige sedan 1991. Programmet initierades av Svensk Fågel, och innebär att samtliga kycklingflockar provtas i samband med slakt.

Under dessa 25 år har en nedåtgående trend kunnat observeras, från drygt 20% campylobacterpositiva kycklingflockar till 9% 2013. Därefter har andelen kycklingflockar som är bärare av Campylobacter ökat och 2016 påvisades Campylobacter hos ca 15% av flockarna i samband med slakt.

En tydlig säsongsvariation med en kraftig ökning av andelen positiva flockar under sommarmånaderna har kunnat påvisas under den här tiden. Dessutom har en regional variation kunnat ses och det finns uppfödare som väldigt sällan levererat några kycklingar med Campylobacter.

Under de senaste åren har såväl konsumtionen som produktionen av kyckling ökat. Tempot på kycklingslakterierna är oftast mycket hög och det förekommer även tvåskift på vissa slakterier för att kunna tillgodose marknadens efterfrågan på kyckling.

Bidrag har erhållits av Ivar och Elsa Sandbergs stipendiefond för att undersöka om förändringar i slakt teknik och hygienåtgärder kan påverka mängden Campylobacter på kyckling i butiksled.

Referenser

Hansson I., Nyman A., E. Lahti, P. Gustafsson, E. Olsson Engvall. Associations between Campylobacter levels on chicken skin, underlying muscle, caecum and packaged fillets, Food Microbiology, June 2015, 178–181.

Hansson I, Olsson Engvall E, Vågsholm I and Nyman A. Risk factors associated with the presence of Campylobacter-positive broiler flocks in Sweden, Preventive Veterinary Medicine, 96, 2010, 114-121

Kolonier av Campylobacter jejuni subsp. jejuni, Längden på skalstrecken motsvarar 1 cm. Bild: Karl-Erik Johansson (SLU) & Lise-Lotte Fernström (SLU)


Kontaktinformation
Ingrid Hansson, Universitetslektor
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF), Enheten för bakteriologi och livsmedelssäkerhet
ingrid.hansson@slu.se, 018-672391